To skoler i Københavns Kommune har netop afsluttet pilotprojektet Inklusionsparat Indretning. Ved at udskifte elevernes borde og stole med et såkaldt klassemøbel har både elever og lærere høstet klare gevinster, lyder vurderingen.

När skolor ställer frågor om stöd handlar de dubbelt så ofta om pojkar som om flickor.

Alviksskolan tar hjälp av eleverna för att hitta hinder i skolmiljön och vill samtidigt ge dem en normkritisk blick.

Undermåliga ansökningar, ojämn fördelning mellan regionerna, dålig kunskapsåterföring. Men också mängder med intressanta idéer. Så kan man sammanfatta fem år av särskilda insatser i skolan som nu har utvärderats.  

Träning av arbetsminnet, motiverande samtal och formativ bedömning. Det har gett resultat hos gymnasieeleverna i Liljaskolan i Vännäs.

I ett nytt stödmaterial presenterar Specialpedagogiska skolmyndigheten hur skolor kan arbeta för att elever med funktionsnedsättning får likvärdiga förutsättningar att vara delaktiga på samma villkor som sina skolkamrater.

Språkinlärning i alla ämnen och gemensamma ämnesblock är nya grepp i undervisningen på Seminarieskolan i Landskrona.

I den trygga miljön på Glimåkra folkhögskola får tonåringar med synnedsättning – ofta med svenska som andraspråk – en höjd självkänsla samt kunskaper och färdigheter för vidare studier och yrkesutbildning.

Många av eleverna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf, har gått ut gymnasieskolan med fullständiga betyg. Detta tack vare att de fått stöd av elevcoacher under studietiden. Dessutom har all personal i skolan fått kompetensutbildning om npf.

Att pröva nya metoder och arbetssätt kan vara utmanande. Hur får man med sig alla berörda och är det värt det extra arbetet? I Kils kommun i Värmland har man prövat nya sätt att utveckla sitt stöd till barn och elever.

De minsta barnen har nytta av teckenspråk i sin språkutveckling, vare sig de är hörande eller döva. Det visar forskning. Nu finns ”Teckenspråk, talat och skrivet språk, en forskningssammanställning om tvåspråkighet” att ladda ner.

Hur kan vi förstå hur människor med rörelsehinder upplever vad som hindrar och vad som främjar deras val av studieväg och yrkesval? Detta har Elisabet Söderberg studerat i sin avhandling vid institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. (pdf) s.10.