För att arbeta med traumatiserade barn behöver man kunna förklara exakt hur hjärnan fungerar för att skapa trygghet. Om detta berättar Camilla Küster, kurator på Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer (webb-tv)
Unga Direkt är en arbetsmetod som Barnombudsmannen använder för att lyssna på vad barn och ungdomar själva tycker i olika frågor och som bygger på en norsk modell. Tanken med metoden är att barnen är experter på sin egen situation och utifrån det kan dela med sig av erfarenheter och åsikter.
Elevhälsoteam och rektorer som vill utveckla skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete kan nästa läsår delta i en ny distanskurs som Specialpedagogiska skolmyndigheten ger.
På Höglandet i Jönköpings län samarbetar sjukvård och elevhälsa med målet att säkra barnets rätt till stöd vid plötsligt dödsfall i familjen (webb-tv).
I nationella utredningar och i media rapporteras gång på gång att unga kvinnor mår sämre än den övriga befolkningen. Anneli Nielsen har forskat om unga kvinnors berättelser om svåra livshändelser, med ett specifikt fokus riktat mot familjen och skolan.
Tre gånger fler norska flickor än pojkar är utsatta för sexuellt våld. Det visar en nylanserad studie som Carolina Överlien på Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet har varit med och genomfört. Studien mäter fysiskt våld, emotionellt våld och sexuellt våld i fem olika länder och har skapat stora rubriker (webb-tv).
Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolinspektionen fördjupar sitt samarbete för att i ännu högre grad förbättra möjligheterna för landets alla elever att få en likvärdig utbildning.
Lisa Hellström belyser i sin avhandling problemen med definitioner och mätmetoder för mobbning. Hon har studerat så kallad peer victimization och ledarskap i skolan, med ett fokus på metodfrågor.
H-modellen handlar om ett strukturerat samarbete mellan flera aktörer för att hjälpa elever med nedsatt inlärningsförmåga. Här föreläser Lena Askengren och Yvonne Tapper-Bergendal om modellen (webb-tv).
Panelsamtal om vad som behöver göras för att förbättra situationen i skolan för särskilt begåvade elever. Vad är på gång? Vilka möjligheter och hinder för utveckling finns?
Ingrid Wissting är specialpedagog och Ansa Messner är lärare i svenska och engelska på Igelbodaskolan i Nacka. De berättar om hur de arbetar med att upptäcka och ta hand om särbegåvade elever i skolan. (webb-tv)