Boken "Inkludering – möjligheter och utmaningar" vänder sig till forskare, studenter, verksamma lärare, speciallärare och specialpedagoger.

Många blyga elever är rädda för att uppfattas som ”dåliga” av omgivningen. För att inte lärare och klasskompisar ska höra om de svarar fel, pratar de därför ofta tyst och snabbt. Det här är ett sätt att försöka kontrollera den obehagliga situationen och undvika negativa omdömen.

Elever behöver inte bara träna på hur man håller föredrag, utan också hur man lyssnar på föredrag. Om blyga elever ska våga utmana sina sociala rädslor måste klassrumsklimatet vara tryggt.

Ansträng dig för att visa de blyga eleverna att de är värdefulla även om de inte är utåtriktade eller tar plats i klassrummet. Bekräftelse förmedlas inte bara genom tal, utan också genom leenden, ögonkontakt, hälsningar, en klapp på axeln.

Gör upp en gemensam plan utifrån elevens önskemål för hur sociala rädslor successivt kan utmanas. Kanske kan eleven få svara på en förbered fråga inför klassen, redovisa muntligt i mindre grupp eller hjälpa till att dela ut papper i klassrummet.

I samtalet med eleven är det bra att ställa konkreta frågor och betona att blyghet är väldigt vanligt, typ: ”Många barn tycker att det är jobbigt att räcka upp handen. Känns det så för dig också?” Fokusera inte bara på svårigheter utan också på barnets styrkor. Många blyga är exempelvis lugna och reflekterande.

Blyga barn försöker ofta göra sig osynliga i klassrummet genom att sätta sig längst bak, avstå från att räcka upp handen, undvika att gå fram till katedern, låta alla andra gå före i köer, undvika att äta i matsalen, skolka från muntliga redovisningar, friluftsdagar och gymnastiklektioner.

Blyghet är ett medfött personlighetsdrag med flera fördelar. Samtidigt finns risken att tysta och försiktiga elever blir osynliga i skolan. Här är barnpsykologen och forskaren Malin Gren Landells sex tips för hur man som lärare bäst bekräftar och stöttar de blyga barnen.

Vi möter tre huvudpersoner ur tidigare program som i sin vardag möter barn i behov av särskilt stöd. Medverkande: Hans Burefjord, specialpedagog knuten till Skoldatateket i Sundsvall, Frida Hedlund, speciallärare på Hagsätraskolan i Stockholm och Andreas Woisin, SO-lärare på resursgrundskolan Vintertullsskolan i Stockholm. (webb-tv)

Utbildningsminister Gustav Fridolin och gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic har offentliggjort ledamöterna i regeringens skolkommission. En av ledamöterna är Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet.

Från noll motiverad till fullt fokuserad. En liten friskola för elever med diagnoser hjälpte Karl Angelryd att starta pluggmotorn.  

Hvordan kan undervisningen i skolerne forbedres? Videnskab.dk har samlet forskningens bedste bud - de inkluderer bl.a., at lærerne skal engagere sig mere i den enkelte elevs læring, og at moderne teknologi, aktiv læring og flere undervisningstimer kan gøre eleverne dygtigere.