Bare en av fem ungdommer med depresjon får hjelp. Nå kan et nytt lavterskeltilbud behandle ungdommen bedre.

Vad har livet efter skolan att erbjuda den som har autism? De som inte kan fungera fullt ut på en traditionell arbetsplats har rätt att söka så kallad daglig verksamhet, ett alternativ som kan motsvara både intressen och framtidsdrömmar (webb-tv).

Miljöfaktorer är viktigare än man tidigare trott för att förstå orsakerna till autism – och lika viktiga som genetiska faktorer. Det visar den hittills största studien om risken för att diagnostiseras med autism kopplat till familj och släktskap.

Jessica Ericsson, kommunikationspedagog på Sundstagymnasiet i Karlstad, berättar om hur pedagogerna på gymnasiesärskolan arbetar med bilder och symboler (webb-tv).

Musiken är det stora hjälpmedlet för elever på Valjevikens folkhögskola. Genom den lär sig sju elever med funktionsnedsättningar svåra ämnen.

Hur mår de utåtagerande barnen, med behov av särskilt stöd, om de inte får det? Hur mår de andra barnen när ett barn tappar kontrollen och till slut får ett utbrott? Hur vänder man en klass från kaos till ordning? Läs Sveriges Radios bok "Kaosklass – en bok om berättelser" här (pdf).

I Skolverkets stödmaterial synliggörs respektive professions ansvarsområden och områden som förutsätter samarbete och samverkan för en samlad elevhälsa. Här kan du ladda ner materialet.

Stökiga barn har nästan alltid kommunikationsproblem, menar talpedagogen Elizabeth Carlsson. Hon rycker ut när lärare behöver hjälp med att lugna ner oroliga barngrupper. Och hon uppnår påtagliga resultat, på kort tid (webb-radio).

Classrooms that include students with and without special needs can inspire teachers to be creative in a more inclusive learning environment, special-education teacher Mark Anderson writes in this commentary.

Der begynder at være rift om at få uddannet de mange unge danskere med autisme til at gøre dem klar til – næsten – almindelige job i danske virksomheder. For de kan noget, som ikke så mange andre kan, hvis blot de bliver hjulpet godt på plads.

Når lærere og ledere selv skal vurdere, hvor godt inklusionen lykkedes, lander de gennemsnitligt på 3 på en skala fra 1-5. Det er det daglige arbejde med børnene i klassen og manglende støtte i undervisningen, der giver de største udfordringer ved inklusion. Det viser en ny rapport om inklusion i 20 kommuner.