Utomhuspedagogik för elever i behov av särskilt stöd är ofta bra för alla elever, visar en EU-studie. Speciallärare ser många fördelar, men forskningen är mycket begränsad.
Koner med siffror, ärtpåsar som ska läggas i mönster och en nymålad bana där det gäller att hoppa lika många steg som tärningen visar. Utmaningarna är många när Sanda grundsärskola har lektion utomhus.
Hur långt är hundra meter, hur tungt känns tio kilo och hur låter björken? För att ta reda på och känna in svaren på de här frågorna så är det bäst att lämna klassrummet.
Ordet verktyg har smugit sig in i skolans vokabulär. Vi talar om pedagogiska verktygslådor, lärverktyg, alternativa verktyg och så vidare, skriver Annica Löfvenring, specialpedagog.
I familjer med autism riktas mest uppmärksamhet mot det diagnosticerade barnet och syskonen hamnar lätt i skuggan. Men de behöver själva tidigt stöd, egen tid och plats i familjen för att inte utveckla psykisk ohälsa (webb-tv).
Rapparen Petter, eller Petter Alexis Askergren, har öppet berättat om sina svårigheter att läsa och skriva när han gick skolan. Just nu är han aktuell med boken ”16 rader” (Brombergs bokförlag). I den berättar han om hur några av hans mest kända texter kom till.
I skolan fick Petra ofta ”dyssebryt” och kastade böcker omkring sig. Niklas har ”dyssedagar” då han är jättetrött efter att ha läst mycket. Båda två kallar sig dyssar eftersom det är ganska knepigt att läsa, skriva och uttala ordet dyslexi.
Som liten sågs kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki som lat och dum. Ingen visste då vad dyslexi var och han fick ingen förståelse. Känslor av mindervärde och osäkerhet hos dyslektiker kan bidra till kriminalitet, menar han.
På Tungelsta skola har en av sju elever i högstadiet svårt att läsa och skriva, det vill säga dyslexi. Lärarna arbetar metodiskt för att hjälpa och stötta barn med läs- och skrivproblem. Många elever från andra områden söker sig dit.
När rektorn Johan Ahlkvist kom till Tungelsta skola för fem år sedan fanns där redan ett stödcentrum för dyslektiker. Sedan dess har verksamheten utvecklats och många elever som har svårt att läsa och skriva söker sig hit.
Det finns stora brister i stödet till barn och unga med dyslexi – och det märks även när de blir vuxna. Ofta läser de då till och med sämre än när de gick i skolan. Det konstaterar forskaren Anna Fouganthine.
De højtbegavede elever på Horsens Byskole er især interesserede i naturvidenskab, og derfor laver to lærere særlige forløb indenfor it og fysik for at udfordre dem.