Det är inte lätt att uttrycka sig korrekt om människor med diagnoser. Ordet handikappad är numera underkänt av de flesta, men hur är det med funktionsnedsatt?

Det är helt avgörande att rektor och ledning kan vara tydliga och vet vad de vill använda sina specialpedagoger till. Det skriver Johan Edström, specialpedagog på Vallentuna gymnasium utanför Stockholm.

Psykologen Gunilla Carlsson Kendall talar om hur de kognitiva svårigheterna ser ut i vardagen, och hur man samtalar om det med barn och familj. Hon berättar även om betydelsen av hjärnans mognad och utveckling för förmågan att styra sitt tänkande (webb-tv).

Fysisk aktivitet kan ge bättre inlärningsförmåga. Igor Ardoris, pedagog och idrottslärare, berättar hur fysiska aktiviteter kan hälpa barn att hantera ilska, rädsla och negativa tankar. Vidare talar han om hur man kan integrera de fysiska och mentala övningarna under det dagliga arbetet (webb-tv).

Kärt barn har många namn sägs det: Tunghäfta, blyghet, fobi, talängslan eller att bli paralyserad. Men de här bekymren är knappast kära. För liten och stor kan de ställa till med mycket obehag.

Gymnasiesärskolan är komplex. Den ska anpassas efter individen samtidigt som den ska efterlikna gymnasieskolan. Spänningen avspeglas i elevernas uppfattning om skolan: den både skänker trygghet och skapar osäkerhet, visar Therése Mineurs avhandling.  

Rektorer pekar ut barns individuella brister som en vanlig faktor bakom behov av särskilt stöd. Uppfattningen går på tvärs mot den svenska inkluderingstanken, menar forskaren Gunilla Lindqvist.  

Elevhälsoteam letar ofta förklaringar till svårigheter hos den enskilda eleven. Forskaren Eva Hjörne menar att teamen måste bli bättre på att analysera barnets situation och vad som händer i klassrummet.

I Göteborg screenas alla barn för autism vid 2,5 års ålder. Men det finns en risk att screeningen inte fångar upp flickor med autism. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin. Dessutom föreslås att observationer i förskolan ges en större betydelse i utredningar.