Utbildning om läs- och skrivsvårigheter borde vara ett prioriterat område i alla lärarutbildningar, skriver specialläraren Helena Ramund Norén.

Karin Ohlis ska presentera hur läs- och skrivhjälpmedlet Skolstil hjälper elever att förstå relationen mellan bokstäver och ljud på konferensen All-Eurpoean Dyslexia conference som anordnas för fjärde gången.

Det är absolut förbjudet att räcka upp handen på Caroline Broholms lektioner. Eftersom hon är gravt synskadad känner hon i stället igen sina elever på deras röster.

Vilka konsekvenser har det fria skolvalet fått och hur är det att studera med dyslexi på universitetet? Detta är några frågor som visar på bredden i årets program av Vetenskapsrådets Resultatdialog då hela 38 forskningsprojekt kommer att presenteras på Stockholms universitet. Nu är anmälan öppnad.

Regeringen vill bygga ut speciallärarutbildningen med hundra nya platser. En ny inriktning mot neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan också bli verklighet, enligt budgetpropositionen.

Ju fler uttryckssätt eleverna får använda sig av när de tränar språk desto mer lär de sig. Det menar Gunhild Matérn, lärare för nyanlända vid Fruängens skola, som framgångsrikt använder ljud och bild i språkundervisningen.

Skoldatatek är det viktigaste sättet att sprida kompetens kring dyslexi i kommunerna, visar en ny rapport. I år har Specialpedagogiska skolmyndigheten fördelat nära 12 miljoner kronor för start av 21 nya skoldatatek.

Elever som varvar övningar i avkodning och läsförståelse på dator lär sig läsa bättre än elever som får vanlig specialundervisning. Forskaren och specialpedagogen Linda Fälth förvånades över sina resultat.  

Flickor kan om de bara vill. Pojkar har konkreta svårigheter. Forskaren Ingela Andreasson har undersökt hur flickor och pojkar beskrivs i individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram och utredningar. De senaste tio åren har hon inte sett så stora förändringar.