"Hantverksaktivism" korsar gränserna mellan traditionella ämnen och utbildningssystemet, menar Marie Koch, som forskat om textil gatukonst i det offentliga rummet. "Avhandlingen diskuterar en modell för nya perspektiv på lärande utanför formella rum för lärande", säger hon.
Det behövs läromedel för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autism, visar en studie från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Samtidigt ligger de största bristerna i den allmänna skolmiljön och i pedagogiken, menar många av de intervjuade.
Elevers sociala svårigheter är en stor utmaning för skolan i det specialpedagogiska arbetet. Det visar forskaren Ingemar Gerrbo, som intervjuat lärare, speciallärare, specialpedagoger och rektorer.
Svenska föräldrar lär sina hörande och döva barn teckenspråk och talad svenska utifrån bilden att det är två olika språk. Genom att just särskilja språken får barnen tillgång till två fullvärdiga språk. Studien bekräftar vikten av undervisning på teckenspråk i skolan.
"Slow down. Sound it out." This is the mantra for most dyslexic students learning to read. But new results suggest that the opposite may be true for dyslexics once they've learned to read.
Having a strong reader read aloud with a student who struggles with decoding can help the latter reader access the higher-level materials, literacy coach Marisa Kaplan writes in this blog post.
I Karlskrona får 20 procent av eleverna tidig intensiv lästräning. Lärarna Anita Kullring och Åse Rubin åker runt till alla skolor och hjälper eleverna dagligen åtta veckor i sträck.
Dyslektiker har extremt svårt för engelska. Det bortser både läroplan och många skolor från. På Österlen i Skåne finns en speciallärare som gör tvärtom.
Elever med intellektuella funktionsnedsättningar är väldigt beroende av vuxna i sin skolvardag. Risken finns att deras skolgång blir en segregerad verksamhet. Det konstaterar Daniel Östlund som disputerar på en studie av livet i fem träningsskoleklasser.
Det är elevers sociala snarare än kunskapsmässiga skolsvårigheter som utgör skolans allra största utmaning, och det tycks vara kring detta område som mycket av den specialpedagogiska praktiken kretsar. Av en studie vid Göteborgs universitet framgår att lärare ägnar en hel del kraft åt att lindra de sociala riskmomenten i skolvardagen.
Att vara med, men ändå inte. Att kunna, men inte få saker gjorda. Att passivt invänta, i stället för att ta initiativ. Barn med ryggmärgsbråck har speciella svårigheter som är svåra att sätta fingret på.