Efter otaliga organisationsförändringar på ESS-gymnasiet i Stockholm präglas verksamheten nu av samarbete på alla plan. ”Alla sitter i båten och ror, ingen står kvar på bryggan och tvekar”, säger specialpedagogen Anette Karlsson.

Under det senaste decenniet har svensk förskola gått från att vara en grupporienterad verksamhet till att ha en mer individuell riktning. I den här studien testar forskaren Peter Karlsudd en modell för inkludering. Modellen är tänkt som ett stöd för förskolepersonal att förankra individuella möjligheter i ett grupporienterat arbetssätt.

Psykologen Hampus Bejnö vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet har i sin avhandling undersökt om det går att översätta och anpassa instrumentet APERS till svenska förhållanden, just för att förbättra lärmiljön i förskolan för barn med autism. (s. 13)

Barn och ungdomar som har en hörselnedsättning känner sig utanför och mår sämre än hörande. De möter dessa problem i skolan, på arbetsplatsen och ute i samhället. Det visar forskaren Sylvia Olsson i sin avhandling ”Longing to belong – Deaf and hard of hearing young adults’ social interaction, social relationships, and identity”, som hon i…

Tio kommuner i Västmanlands län har skapat en gemensam portal för digitala resurser. Satsningen ger mer likvärdiga förutsättningar för både elever och medarbetare inom Komvux som särskild utbildning.

Specialpedagogiken kan hjälpa skolan i de nya utmaningar som det innebär att ta emot många nyanlända elever med trauman i bagaget. Men då behövs en utökad syn på specialpedagogers uppdrag i skolan, skriver Gunilla Lindqvist, lärare, specialpedagog och docent i pedagogik.

Det är inte självklart hur elever ska kunna ges anpassningar och särskilt stöd på yrkesprogram. Bromangymnasiet i Hudiksvall tog hjälp av Specialpedagogiska skolmyndigheten för att eleverna på fordonsprogrammet skulle kunna tillgodogöra sig utbildningen. Biträdande rektor Clas Falk berättar om de framgångsrika åtgärderna.

Vid skolstadieövergångar är det störst risk att elever får mer skolfrånvaro, det menar Vera Rolf som är en del av Västerås stads närvaroteam. "I många fall är det just relationerna med lärarna som gör att eleverna är i skolan och vid en övergång byts oftast lärarna ut", förklarar hon.

Eleverna Alice Klasson och Mobina Lindvall hade båda två svårt att klara av skolan. Det innan de började studera i Loungen på Önstaskolan i Västerås. Ett klassrum med fler lärare och färre elever – där fokus ligger på vissa ämnen.

En elev hade inte varit i skolan på ett och ett halvt år och en annan elevs närvaro dalade. Det blev början på Loungen – en mindre undervisningsgrupp som nu funnits sedan 2019 på Önstaskolan i Västerås.