Sverige har en skola för alla , men inte för stökiga utåtagerande barn. De placeras i särskilda verksamheter, som trots ofta hårt arbetande personal inte ger de önskade resultaten. Det skriver Susanne Severinsson i sin avhandling Unga i normalitetens gränsland: undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende .

Epileptisk aktivitet i hjärnan kan ligga bakom språksvårigheter hos barn. Det visar Gunilla Rejnö-Habte Selassies avhandling Speech and language dysfunction in childhood epilepsy and epileptiform EEG activity . En slutsats är att EEG-undersökningar och medicinering oftare bör övervägas.

Elever med hörselnedsättning är mycket aktiva i valet av vilket hörselhjälpmedel de använder i olika situationer i klassrummet. Det visar Johan Odelius avhandling Communication Acoustics in Classroom Environments - On the Use of Assistive Listening Devices .

Elever som tränar läsning och stavning med en datoriserad metod förbättrar sin läsutveckling mer än genomsnittet, visar Maj- Gun Johanssons avhandling Datorträning i läsflyt och stavning Analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering. Hon har studerat två varianter av en metod, där eleverna får se ord på datorskärmen under en viss tid.

Goda kamratrelationer och regelbundna möten med lärarna har större betydelse för hur elever klarar sina gymnasiestudier än klasskonferenser och andra möten mellan personalen. Det visar Gunvie Möllås i avhandlingen Detta ideliga mötande - En studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik.

Effekten av minnesträning håller i sig och gör det även lättare att lösa uppgifter som inte övats. Det konstaterar Erika Dahlin i avhandlingen Train your Brain: Updating, Transfer, and Neural Changes.