Lärare och föräldrar måste vara uppmärksamma på språksvårigheter hos barn med autism, Aspergers syndrom och ADHD. Många av de här barnen har till exempel svårt att förstå sammanhang när de läser men med rätt metoder går det att träna upp, enligt Jakob Åsberg som har skrivit avhandlingen Literacy and comprehension in school-aged children: Studies on autism and other developmental disabilities .

Det är svårt för lärarna att göra bedömningar när det gäller tvåspråkiga ungdomars läs- och skrivsvårigheter, det vill säga om de bottnar i dyslexi eller beror på att det är ett andraspråk som de ska tillägna sig. Om detta skriver Christina Hedman i sin avhandling Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.

Att skilja ut vilka elever som är i behov av särskilt stöd från normala elever är en svår uppgift för skolpersonal. Dessutom verkar medicinska diagnoser ha fått en paradoxal roll, eftersom skolorna efterfrågar en diagnos men sällan utformar stödet efter den. Det skriver Joakim Isaksson i sin avhandling Spänningen mellan normalitet och avvikelse: Om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd .

För att kunna utöva inflytande behöver elever känna stöd från kamratgruppen. Genom att inflytandeförhandla gör barnen sin röst hörd. Helene Elvstrand har i sin avhandling undersökt barns delaktighet i skolan.

För att ett samarbete mellan personer med olika infallsvinklar ska kunna fungera krävs att de som deltar vet sin egen expertis, samtidigt som de är medvetna om gruppens gemensamma mål. Charlotte Lundgren har i sin avhandling tittat på samarbete mellan olika professioner.