Lars Grönviks avhandling "Definitions of Disability in Social Sciences" visar att det finns olika metoder för att definiera funktionshinder.

Elever med hörselnedsättning behöver erbjudas möjligheter att benämna sina individuella behov i skolans miljö. Det visar Ann-Christine Wennergrens avhandling "Dialogkompetens i skolans vardag".

Hur uppfattar individer med Asperger syndrom sitt funktionshinder och hur påverkar diagnosen deras liv? Det undersöker Gunvor Larsson Abbad i avhandlingen "Aspergern, det är jag".

I avhandlingen "Concentration Difficulties in the School Environment" har Catrin Tufvesson identifierat miljöfaktorer som påverkar barn med ADHD, autism och Downs syndrom och deras förmåga att koncentrera sig i sin lärmiljö i skolan.

Skolsvårigheter gör att dokumentationen ökar kring Sveriges elever. Ingela Andreassons studie "Elevplanen som text" visar att skolan har en låg medvetenhet om vilka konsekvenser olika formuleringar i elevdokumentationen kan få.

Vanligtvis brukar personer med grava kognitiva funktionshinder inte erbjudas träning i elrullstol manövrerad med styrspak, men Lisbeth Nilsson började ifrågasätta detta synsätt och visar i sin avhandling att förutfattade begränsningar kan överskridas.

Trots en gemensam läroplan märks idag en allt mer segregerad skola och debatten om särskolan har tagit fart. Elisabeth Frithiof har i sin avhandling intervjuat några unga personer med utvecklingsstörning som berättar om sin tid på särskolan.

Gunnel Ingesson har studerat en grupp ungdomar i åldern 14-25 som har fått diagnosen dyslexi, bland annat för att utröna om tonåringar med dyslexi halkar efter sina jämnåriga när det gäller verbal förståelse och uttrycksförmåga.

I avhandlingen "Elever på ett anpassat individuellt gymnasieprogram" undersöker Kristina Hellberg skolvardagen för elever med diagnosen Aspergers syndrom. Hur ser mötet mellan skolans organisation och elever i behov av särskilt stöd ut?

Vad består det särskilda av särskolans pedagoiska verksamhet av? Det utforskar Diana Berthén i avhandlingen "Förberedelse för särskildhet". Studien visar bland annat att särskildheten utgörs av att de dominerande aktivitererna är fostran och förberedelse.