I "Talet om en skola för alla" undersöker Inger Assarson hur lärare har gjort målet om en skola för alla begripligt i verksamheten. Studien visar bland annat att skolans försök att mäta det omätbara skapar svårigheter för pedagogerna.

Elever är överlag positiva till specialpedagogiskt stöd, men inte alltid till det sätt det ges. Det visar Dennis Groth i avhandlingen "Uppfattningar om specialpedagogiska insatser", där han studerar hur elever och lärare uppfattar riktade åtgärder.

Den frågan ställer sig Ulf Sivertun i avhandlingen "(Special)pedagogik och social utslagning", där han diskuterar om specialpedagogiken kan medverka till ett försvar av marginaliserade elevgruppers rättigheter och livsvillkor.

Vad gör man när barnet inte deltar i lek, vardagsverksamheter och dagsprogram? Gun-Marie Wetso har i avhandlingen "Lekprocessen - specialpedagogisk intervention i (för)skola" studerat hur barn börjar delta i dagliga aktiviteter genom lekprocessen.

Eva Petersson visar i sin avhandling "Non-formal learning through Ludic Engagement within interactive environments" att interaktiva miljöer skapar motivation för barnen att träna på ett sätt som vanlig terapi sällan gör.

Var femte elev i den svenska skolan har behov av någon form av stödåtgärd och för varje sådan elev måste det skrivas ett åtgärdsprogram. Lisa Asp-Onsjös studie visar att den ofta omfattande dokumentationen inte tycks underlätta elevens skolsituation.

Det har Marianne Lundgren undersökt i avhandlingen "Från barn till elev i riskzon: En analys av skolan som kategoriseringsarena". Studien fokuserar på hur elevers avvikande beteende tolkas och hanteras i den pedagogiska verksamheten.

I avhandlingen "Dokumenterat utanförskap" studera Gunilla Ingestad stödåtgärder för elever med skolsvårigheter. Syftet med studien är att undersöka skolans bedömning av elevers skolsvårigheter i ett längre perspektiv.

Mening är något som byggs tillsammans av två kommunikationsparter. Det menar Cecilia Olsson, som i avhandlingen "The kaleidoscope of communication" studerat kommunikation mellan barn med flera grava funktionshinder och med personer i dess närhet.

Funktionshindrade och utvecklingsförsenade barn har samma behov som andra barn av självständighet och samspel för att fungera positivt. Det visar Lena Almqvists avhandling "Childrens health and developmental delay".

Bra kontakt med lärare och klasskamrater och en känsla av självständighet är tre avgörande faktorer för att barn med funktionshinder ska få en så bra skolgång som möjligt. Det visar Lilly Eriksson i sin avhandling "Delaktighet och funktionshinder".

I avhandlingen "Bara man ser til barnets bästa" studerar Gunbritt Tornberg hur lärare ser på, och förstår, uppdraget att möta och behandla alla barn på ett likvärdigt sätt oavsett behov, förmåga och bakgrund.