En elev hade inte varit i skolan på ett och ett halvt år och en annan elevs närvaro dalade. Det blev början på Loungen – en mindre undervisningsgrupp som nu funnits sedan 2019 på Önstaskolan i Västerås.

Redan vid ett års ålder kan man upptäcka tecken på allvarligt utåtagerande beteende hos barn. När barnet blir äldre kan aggressiviteten leda till stora problem. Med tidiga insatser har man en chans att vända utvecklingen.

Att arbeta enskilt med varje förskola var inte att tänka på för Karlskogas fyra specialpedagoger. Istället har de involverat alla 27 förskolor för att stärka det förebyggande och främjande arbetet i kommunen.

Barn och unga med tics kan ha Tourettes syndrom, och få stora svårigheter i skolan. Via ett seminarium har BUP Forsknings- och utvecklingscentrum i Stockholm slussat kunskap vidare till skolpersonal.

Som frontløbere i Nest-pædagogik træder lærerne i 5.b på Katrinebjergskolen i Aarhus nye stier for at få inklusionen af elever med autisme til at lykkes. Lærerne skal blandt andet udvikle Nest i takt med elevernes behov for øget indflydelse. Og så venter en særlig udfordring, når eleverne inden længe er teenagere.

Specialpedagogerna Jenny Karlsson och Anna Morell mötte lärare som stod ensamma med sina utmaningar i klassrummet och såg att det ibland brast i samarbete mellan lärare, elevhälsa och fritidspedagoger. För att kunna arbeta mer förebyggande utvecklade de därför ett arbetssätt där alla på skolan blir funktionskompetenta. Det gav resultat.

Intensive kurser for ordblinde elever med opfølgning på elevens skole giver en vedvarende positiv effekt, viser en ny ph.d. Både elevernes læsefærdigheder og trivsel øges markant og vedvarende som følge af det særligt tilrettelagte forløb hos Kompetencecenter for Læsning i Aarhus.

I skolan kan det ibland bli för mycket fokus på begåvningen, menar Johanna Stålnacke, specialist i neuropsykologi. Där kan skolpsykologen vara till stor hjälp. "Vi är mycket mer än vår begåvning. Ett ensidigt fokus på en egenskap eller typ av förmåga är olyckligt", säger hon.

Skolan behöver bli bättre på att identifiera elever med särskild begåvning. Det är en rättvisefråga och ett lagkrav, betonar Mona Liljedahl, specialpedagog och författare. "I dag är det bara elever med föräldrar som kan driva deras sak som fångas upp. Det är ingen skola för alla", säger hon.

Specialklubbar, snabbare tempo och elevmentorer. På Lugnets skola, navskola i Stockholm, har man många olika lösningar för elever som behöver utmanas mer.

”Systematiskt relationsarbete” – så formulerar Henrik Hellmin, specialpedagog på Barkarbyskolan i Järfälla, sin viktigaste metod.