Förskollärare i inkluderande förskolemiljöer ansvarar för att stimulera och följa upp barns sociala färdighetsutveckling och för att främja delaktighet i kamratlek för alla barn.

Med hjälp av en sex veckor lång kompetensutvecklingsinsats ökade förskolepersonal både sin medvetenhet och förståelse för barn med autism. De blev också bättre på att anpassa lärmiljön och förebygga utmanande situationer. Studien visar på att även mindre insatser kan bidra till förändringar både i attityder och praktik.

Forskare från Lunds universitet har intervjuat lärare och annan skolpersonal som arbetar inom särskolor, för att ta reda på mer om hur de arbetar med sex- och relationsundervisning. Resultaten i studien visade att personalen ser det som en utmaning när de arbetar med sex och relationer i särskolan.

I denna studie undersöker Lotta Andersson hur föräldrar till barn med autismspektrumtillstånd uppfattar sitt barns skolfrånvaro i förhållande till måluppfyllelse, utmaningar, krav och hinder i undervisningen.

Höj närvaron så minskar avhoppen. Det är vad Liljaskolan i Vännäs siktar på. Projekt ”Nollvisionen” satsar på en tillgängligare skola för alla i kombination med individuella insatser.

Ganska många personer med intellektuell funktionsnedsättning har svårt att hitta en sysselsättning de är nöjda med efter gymnasiesärskolan. Skolan och myndigheter behöver ge dem bättre stöd så de kan hitta en sysselsättning de är nöjda med. (s.12-13)

Elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ska få gå i den vanliga skolan om de vill. Men det är svårt för dem att få rätt stöd. Därför måste de kanske gå i särskolan även om de inte vill. (s. 10-11)

Särskolan är en skola för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Det finns lite kunskap om hur särskolan fungerar. Nu har forskare skrivit en bok om hur särskolan fungerar. (s.6-8)

Autism och adhd är också vanligt vid CP. I en avhandling från Göteborgs universitet har Magnus Påhlman undersökt en hel population av barn med CP för att se hur vanligt det är att de även har adhd eller autism. (s.2)

Ju mer ”språktung” skolan har blivit, desto större problem får elever med språkstörning – även i det sociala samspelet. Det är lätt att tolka svårigheterna som dyslexi eller lägre intelligens, men det här något annat. Och väldigt vanligt.

Termerna ”utvecklingsstörning” ska heta ”intellektuell funktionsnedsättning” ,och skolformen ska ändra namn från ”grundsärskola” till ”anpassad grundskola”. Att byta namn, men inte koncept, är dock en eufemism, skriver Thomas Barow, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Många av de extra anpassningar som görs i skolan är generella och ingenting annat än en förenkling, förtunning och reducering av undervisningens innehåll, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.