Kreativa händer håller hjärncellerna i gång och är en grund för vår civilisation och kultur, enligt professorn och handkirurgen Göran Lundborg. Handskriftens taktila egenskaper – imitation, finmotorik, fokus – är också specialpedagogiska verktyg.
Ett projekt på Släbroskolan i Nyköping för att skapa en tillgänglig utbildning gav personalen ett gemensamt förhållningssätt och yrkesspråk. Det ledde i sin tur till en lugnare skolmiljö och ökad tydlighet.
Julie Allan, gästprofessor knuten till specialpedagogik vid Örebro universitet, menar att forskarna har ett stort ansvar att ständigt påminna samhället, lärare och beslutsfattare om allas skyldigheter mot barn i särskilda behov.
För drygt tio år sedan skulle alla barn som gick i förskola kommunicera på svenska. Vårdnadshavare och personal arbetade enbart med svenska som modersmål. I projekt Språkskatten valde man att vända på situationen, både bildligt och bokstavligt.
Vilken hjälp behöver gymnasieelever som har hög skolfrånvaro och inte når målen, om de själva får välja? Helena Hemmingsson, professor i specialpedagogik, berättar om en undersökning där knappt 500 elever fick ange de områden där de helst vill ha stöd. (webb-tv)
Det finns en koppling mellan ledarskapet i en skola och elevernas skolk. Joacim Ramberg, universitetslektor vid specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet, berättar om en studie av sambanden mellan elevers rapporteringar kring skolk och lärares skattningar av skolans ledarskap. (webb-tv)
Åtgärder för att få en frånvarande elev tillbaka till skolan måste bygga på elevens egen motivation. Anna Borg, samordnare för skolfrågor på KIND, och Gunilla Carlsson Kendall, leg. psykolog, berättar om framgångsfaktorerna bakom Nytorpsmodellen för att förebygga och åtgärda utanförskap i skolan.(webb-tv)
En ny rapport från Forte visar att unga med funktionsnedsättning ofta har sämre villkor att klara övergången till vuxen än jämnåriga utan funktionsnedsättning.
Marie Berlin vill med sin avhandling bidra till kunskap hur barn och unga som varit placerade i familjehem eller på institution klarar sig i det svenska utbildningssystemet och hur det påverkar deras fortsatta liv.
Under pandemin har Ekeskolan, en specialskola för elever med synnedsättning och funktionsnedsättning i Örebro, fått anpassa verksamheten. Bland annat får en elev med dövblindhet som är i en riskgrupp distansundervisning.
Specialpedagogen och lärarmentorn Sanna Löfgren förklarar och exemplifierar hur hon använder sig av bildstöd i sitt klassrum. En arbetsstruktur som skapar både tydlighet och trygghet. En metod som är bra för samtliga elever, även elever med NPF. (webb-tv)