Andraspråkseleverna på komvux deltog mer aktivt i gruppsamtal där alla hade svenska som andraspråk. Det visar Eva-Lena Ståls avhandling om hur vuxna elever i vård- och omsorgsutbildningen använder språket för att förstå och utveckla yrkeskunskaper.
This paper serves as a guide for the development of contextually relevant word lists and word guides for English-medium early childhood teacher education programs internationally.
The aim of this study is to examine existing scholarly research on blackout poetry to answer the following research question: What defining features of blackout poetry are identified in scholarly literature?
När förskolan Fröhuset införde fredad undervisningstid och ändrade i lekmiljön utvecklades barnens språk och stämningen blev lugnare. Förskolläraren Carita Söderberg överraskades över skillnaden.
Based in a linguistic ethnographic study in adult language education in Sweden, the aim of this article is to critically discuss translanguaging as a complex pedagogical practice involving students’ participation and transknowledging. (pdf)
Alla kommunicerar, men inte alltid genom tal. En del barn och elever behöver alternativ eller kompletterande kommunikation, AKK. Vad är det och hur kan man använda det i förskola och skola? Heléne Hjert och Johnny Andersson, rådgivare på SPSM förklarar och ger några råd.
Digital teknologi framstår mest som en skrivmaskin i högstadiets svenskämne, medan ämnesinnehållet hanteras på ett traditionellt sätt. Det menar forskaren Linnea Wenell som forskat om digital teknologi och vad som händer, eller inte händer, i skolpraktiken.
Språkstörning hos barn, eller Developmental Language Disorder, DLD, innebär utmaningar med att förstå och använda språk. Men bilder är inte automatiskt lättare att förstå än talat språk för barn med DLD, visar Hanna Lindfors avhandling.
Trots ekonomiska satsningar på förskolan i socioekonomiskt utsatta områden kvarstår utmaningar med personalrekrytering och strukturella hinder, visar Maria Papakosmas avhandling om svensk förskolepolicy.
Stig-Börje Asplund är professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och forskar om pojkars och mäns läsning på landsbygden. "Min forskning visar att den här gruppen, som ofta pekas ut som de som läser minst och sämst, i själva verket läser en hel del och även ganska komplexa texter" (premium).