Research suggests that slang bans in schools may be more harmful than good.

Hur ger vi alla elever likvärdig digital kompetens och tillgång till digitala verktyg som främjar språkutveckling? Den frågan ställde sig Center för Språkintroduktion på Lindholmen och utvecklade ett eget självskattningsformulär för att få syn på vilka behov av fortbildning som fanns med målet att öka undervisningens kvalitet i alla klassrum.

Det här med att träna på bokstäver och bokstavsljud känns som en laddad fråga på olika sätt. När ska vi bedriva den undervisningen? I förskoleklass? I ettan eller i både förskoleklass och i ettan? Hur ska undervisningen gå till? Frågan kan ibland bli laddad att diskutera och jag har funderat på den länge.

Under höstterminen 2019 testade skolbiblioteket och Panterns fritids (årskurs 2) ett nytt språkutvecklande samarbete kring film och drama.

Göteborgs universitet har antagit Linda Bradley som docent i pedagogik. Hennes forskningsintresse är nätbaserat och interaktivt, digitalt och mobilt, språklärande. Det har främst gällt inom högre utbildning men under senare år även nyanländas lärande av andraspråk.

Som ett led i Johannesskolans språkutvecklande arbete har författaren Anja Gatu besökt skolan under hösten. Förutom att hon har haft workshops och författarsamtal med hela lågstadiet menar också läraren Mariann Mattsson att det är viktigt att få in andra vuxna inom skolans väggar som inspiration för eleverna: "Det är ofta såna här möten man kommer ihåg…

För vuxna räcker det inte att enbart vara på plats i ett land för att lära sig de vardagliga uttryck som modersmålstalarna av språket använder. Det krävs också ett aktivt engagemang för att utveckla språkkunskaperna. Det visar en ny avhandling i franska vid Stockholms universitet.

Transspråkande betyder att elever får undervisning både på svenska och på sitt modersmål under samma lektion. Och detta har gett goda resultat på Grönkullaskolan i Alvesta, där få elever har svenska som modersmål.

Gudrun Svensson är forskare på Linnéuniversitetet och i klippet berättar hon om språkets betydelse för människans inlärning.

Fler elever än någonsin läser ett främmande språk utöver engelska i grundskolan. Men språkstudierna är ojämlikt fördelade efter kön och social klass och dessutom finns regionala skillnader. Det visar en ny avhandling i utbildningssociologi från Uppsala universitet. Den övre medelklassens studiestarka döttrar är de som i störst utsträckning väljer att läsa språk.