Att hitta en plats i vardagen för att få lära sig sydsamiska som en del av sitt arbete visade sig vara centralt för tre förskollärare som intervjuas i en ny studie av David Kroik, doktorand vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet.
Hur språk används och värderas i och utanför skolan påverkar hur ungdomar ser på sig själva, sin plats i samhället och hur väl de lyckas i skolan. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet, som har kartlagt språkanvändningen bland ungdomar i förortsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö.
AIM methods are inspired by research on dynamic usage theory, which considers languages to be a collection of words shaped first and foremost by socialisation. Language learning happens through repeated exposure via creative activities and real-life tasks, rather than grammar rules and vocabulary lists.
In the Netherlands, some educators are implementing a usage-based approach to language learning, called the Accelerative Integrated Method, to encourage an interest in French among students and increase the number of speakers, which is declining overall, according to university professors Gregory Miras and Audrey Rousse-Malpat.
Förskolor är olika bra på att stimulera språkutveckling och uppmuntra barnen till skrivande och läsning. Generellt sett är kvaliteten låg, men det finns också förskolor med hög kvalitet, visar en studie.
Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.
The human brain is a complex machine, but can it learn languages while asleep? It can, but the learning performed is different, writes Matthieu Koroma, a researcher at the Universite de Liege in Belgium. In this commentary, Koroma shares the results of an experiment in which adult learners heard Japanese-language words paired with sounds while…
Karin Senter har undersökt hur flerspråkiga ungdomar med mångspråkig förortsbakgrund positionerar sig identitetsmässigt genom framför allt språk, men också genom andra resurser.