Många barn som utreds för tal- och munmotoriska svårigheter har också utmaningar med tuggförmåga, sensorisk bearbetning och tidig utveckling. Det visar en ny avhandling från Karolinska Institutet. Resultaten kan bidra till tidigare upptäckt och mer träffsäkra bedömningar av barns behov.

Barn med utviklingsmessige språkforstyrrelser (DLD) presterer betydelig svakere i matematikk enn det som tidligere har vært antatt.

En ny studie visar att barns hjärnor tolkar bilder och språk på liknande sätt. Att utgå från att instruktioner med bilder per automatik är lättare för elever att förstå än instruktioner med text är alltså vanskligt.

I arbetet som barnlogoped såg hon hur barn med språkstörning samt döva och hörselskadade barn kämpade för att få samma möjligheter som andra. Genom projekt som SKOP (Språk, Kommunikation Och Psykiskt välbefinnande) fortsätter Cecilia Nakeva von Mentzer att kämpa för att dessa barn och unga ska få det stöd de har rätt till.

This study aims to broaden the understanding of teachers’ experiences of working with students with DLD in Swedish mainstream secondary schools.

Läsförmågan bland unga försämras och det är de mest sårbara eleverna som drabbas hårdast, enligt logopeden och forskaren Anna Eva Hallin. I sin forskning vill hon förstå hur man bäst kan stötta elever med språk- och lässvårigheter.

I hver almindelig skoleklasse sidder mindst én elev med en udviklingsmæssig sprogforstyrrelse kaldet DLD. Enkle pædagogiske ændringer i skolehverdagen kan hjælpe børnene, fortæller lektor Rikke Vang Christensen.

Lidelsen gør det svært for børn at forstå og udtrykke sprog og er ifølge forsker "gået under radaren i årtier".