För att stärka den vetenskapliga grunden i skolan har lärosäten och skolor i hela landet på försök jobbat tillsammans för att hitta långsiktiga modeller för skolutveckling. VId Malmö universitet har tre nya nätverk med lärare och forskare arbetat med språkutveckling, svenska och matematik.

Erik Ravn skriver om problem-lärandegropar. Om hur elever som inte får en stege att klättra upp ur gropen med istället sätter igång en tankeprocess för att själv skaffa sig en stege eller ett sätt att ta sig upp.

STL – att skriva till sig lärande – främjar elevers inlärning mycket tack vare elevers återkoppling till varandra i det digitala skrivandet. Men också på grund av det kollegiala lärandet mellan pedagogerna. "Eleverna befäster kunskaper genom skrivandet. Det är den stora vinsten och att det är ett språkutvecklande arbetssätt, säger läraren Kristin Quist.

Att ha en egen skollogoped på skolan är relativt ovanligt. Men på Sofielundsskolan finns det tre. "Det är en ofantlig tillgång. Den kunskapen som de har är något som skolan absolut behöver och jag tror inte man riktigt kan förstå det förrän man har vågat att anställa någon i en ren logopedroll", säger Malin Pantzar,…

Att skapa rika förutsättningar för barns språkutveckling är inte komplicerat och behöver inte innebära stora kostnader. Pedagogikprisvinnande Moa Bäversten och Emilia Larsson Samoladas beskriver hur det med små medel går att skapa en språkrik lärmiljö.