Kommunaliseringen av lärarkåren är något som oftast tas upp när situationen i dagens skola diskuteras.Johanna Ringarp har i avhandlingen Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling undersökt motiven bakom kommunaliseringen av lärarkåren.

Innehållet i ämnet livskunskap kan vara i princip vad som helst och ett stort ansvar ligger hos den enskilde läraren att tolka värdegrunden. Det konstaterar Camilla Löf i avhandlingen Med livet på schemat. Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen .

Den ensidiga fokuseringen på effektivitet och mål i skolan medför att kunskap underordnas ett nyttotänkande. Det slår Mikael Segolsson fast i avhandlingen "Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt."Mikael Segolsson förordar istället en kunskapssyn definierad som förståelse och klokskapsom är en del i ens person.

Det fria skolvalet har lett till att skolor också i mindre kommuner segregeras. Vissa skolor har till exempel gått från 20 procent elever med utländsk bakgrund till 60 procent. Det visar Anders Trumberg i sin avhandling.

Kan politiker styra lärare genom att organisera skolan på ett speciellt sätt?Den frågan ställer Anders Fredriksson i sin avhandling Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap Och hans svar är: Ja.

De normer som präglar bilden av den ideala eleven och läraren är desamma i EU-dokument,svenska statliga utredningar och i Lärarförbundets beskrivning.Det konstaterar Lena Sjöberg i avhandlingen "Bäst i klassen? Lärare och elever i svenska ocheuropeiska policytexter."

Alla har inte samma möjlighet att nyttja det fria skolvalet på lika villkor. Mot bakgrund av boende- och skolsegregationen i Stockholm har olika grupper i samhället utvecklat olika utbildningsstrategier för att förbättra, eller bevara, sina sociala positioner. Det visar JennyKallstenius i avhandlingen "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation ochutbildningsstrategier i Stockholm".

Få konflikter är väl så laddade som den så kallade Israel-Palestina-konflikten. Michael Walls konstaterar i sin avhandling Framing the Israel/Palestine Conflict in Swedish History School textbooks att den laddningen alltför ofta återfinns i dagens läroböcker och i lärarnas egna uttalanden. Mycket av skolkunskapen bygger på ideologiska antaganden, menar han.

Det har rått en ständig strid om läroplanens konstruktion och vilket innehåll som är det centrala. Det konstaterar Jan Morawski som i sin avhandling Mellan frihet och kontroll om läroplanskonstruktioner i svensk skola har undersökt hur den svenska läroplanen har förändratsöver de senaste 150 åren.

Hierarkier och variationer bland flickor och pojkar uppmärksammas inte i någon större utsträckningi förskolans jämställdhetsarbete, som till stor del handlar om att behandla flickor och pojkar lika.Det visar Charlotta Edströms avhandling Samma, lika, alla är unika: En analys av jämställdhet iförskolepolitik och praktik .

Samtidigt som begreppet kvalitet sedan 1990-talets senare del har blivit alltmer centralt idiskussioner om utbildning har de innebörder det tilldelas förändrats. Det visar Andreas Bergh i sinavhandling Vad gör kvalitet med utbildning?: Om kvalitetsbegreppets skilda innebörder och desskonsekvenser för utbildning .

Bollsport dominerar idrottsundervisningen och de elever som sysslar med sådant på fritidenhar stort inflytande på gymnastiklektionerna. Det leder till att de får högre betyg än andraelever. Det visar Mikael Londos i avhandlingen Spelet på fältet. Relationen mellan ämnetidrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid .