Om det saknas samstämmighet mellan kursplan och prov lär sig eleven bara det som provet mäter, menar Gunilla Näsström som i avhandlingen "Measurement of alignment" har studerat olika metoder för att utvärdera samstämmigheten mellan kursplan och prov.

Vilka rådande medborgarskapsdiskurser framträder i svensk utbildningspolitik på 1990-talet, och hur förändras de under denna tid? Det undersöker Maria Olson i avhandlingen "Från nationsbyggare till global marknadsnomad".

I avhandlingen "Värdegrund, demokrati och tolerans" gör Pia Nykänen en kritisk granskning av olika skrivningar om värdegrunden utifrån ett moralfilosofiskt angreppssätt. Hon granskar olika teman som alla förts fram som värdegrundsrelaterade

I avhandlingen "Mellan retorik och praktik" har Edmund Knutas analyserat svenskämnets roll och funktion i gymnasieskolan ochsamhället efter gymnasiereformen 1994.

I avhandlingen "Förskolans formande" undersöker Maria Folke-Fichtelius utvecklingen av den statliga regleringen av förskolan mellan 1940 och 2008, och hur den har format förskolan som samhällsinstitution.

Det saknas verklighetsanknytning i grundskolans teknikundervisning. Det visar Veronica Bjurulfs resultat i avhandlingen "Teknikämnets gestaltningar", där hon har undersökt hur lärare förstår begreppet, och skolämnet, teknik.

... och tydliga regler som efterföljs - det är något som både elever och lärare uttrycker en önskan om i Maria Westers avhandling "Hålla ordning, men inte överordning". Hennes resultat visar dock att det råder en viss diskrepans mellan praktik och teori.

Hur verkar krafter som utbildningspolitiska intentioner, pedagogisk forskning och verksammas ambitioner under arbetet med ett skolutvecklingsprojekt i en gymnasieskola? Det undersöker Inger von Schantz Lundgren i studien "Det är enklare i teorin...".