Som speciallärare på yrkesutbildningen i Finland noterade Camilla Björk Åman att vissa kollegor talade om elever i behov av stöd som om de vore en belastning. Hon fick inte ihop det med styrdokumentets inkluderingstanke. I sin avhandling fördjupar hon sig i hur yrkeslärare talar om sina studenter.

"Skolan är i kris och klarar inte av att förbereda eleverna för arbetsliv och högskolestudier." Det är ett påstående som har präglat skoldebatten i decennier. I en studie av 50 års politisk styrning av läroplanens innehåll visar Carl-Henrik Adolfsson att denna krisretorik inte är något nytt fenomen.

Forskning visar att inflytande och delaktighet är framgångsrika modeller för hur organisationer ska styras. Men i samband med införandet av nya globala managementmodeller i Sverige minskar medarbetarinflytandet, menar forskaren Päivi Riestola.

Kan man styra skolans verksamhet med nationella kursplaner? Det har forskaren Charlotta Pettersson undersökt i sin avhandling.

I sin avhandling diskuterar Mattias Nylund sociala och politiska implikationer av skolinnehållets organisering i gymnasieskolans yrkesorienterade utbildningar, i relation till den klassproblematik dessa utbildningar befinner sig i.

Vilka lokala, nationella och globala faktorer påverkar svensk- och dansklärares arbetsförutsättningar och deras undervisning? Det har forskaren Bengt Sjöstedt undersökt.

Anna-Karin Wyndhamn har undersökt spänningar som ibland uppstår när lärare ska förmedla ideal och värden till eleverna på gymnasiet, samtidigt som eleverna förväntas utveckla förmågan att tänka fritt och kritiskt.

Forskaren Jonathan Lilliedahl har med musikämnet som exempel i sin avhandling studerat hur det estetiska innehållet förändrats genom åren i olika läroplaner.