Engelska som skolämne på språkintroduktion är marginaliserat, en konsekvens av att kunskaperna i svenska språket prioriteras. Detta riskerar att påverka elevernas framtidsutsikter negativt, menar forskaren Jenny Bergström.
Hur läser och skriver nyanlända ungdomar i historieämnet? Det har Karin Rehman forskat om. "Ett viktigt resultat är att eleverna använder samma språkliga resurser, från ord till satser, som de har mött i lärarens texter."
Elever använder många olika resurser i form av översättningsverktyg och andra språk när de skriver texter i svenska som andraspråk. Det visar Johanna Rylner Kjellgrens avhandling.
Modersmålslärare och studiehandledare utgör en flerspråkig resurs i skolan som behöver tas tillvara på ett bättre sätt. Det menar Christa Roux Sparreskog som forskat i ämnet.
Läskunnighet är en förutsättning för demokrati. Samtidigt saknar var femte svensk elev i årskurs 4 och var fjärde niondeklassare grundläggande läsförståelse – och läsklyftorna ökar. Skolportens magasin har intervjuat tre forskare om läskrisen.
Aktiva insatser och ett medvetet arbete med språket. Det är vad som krävs för att integrera barn som inte har svenska som modersmål i förskolan, visar Charlotte Löthmans avhandling.
Päivi Juvonen är professor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet och forskar om flerspråkighet och svenska som andraspråk. I den här intervjun svarar hon på frågor om vad en språkmedveten undervisning innebär.
Läsförmågan bland unga försämras och det är de mest sårbara eleverna som drabbas hårdast, enligt logopeden och forskaren Anna Eva Hallin. I sin forskning vill hon förstå hur man bäst kan stötta elever med språk- och lässvårigheter.