Med en språkvetenskaplig ansats har Anna Sahlée utforskat skolämnet svenska som andraspråk i relation till språket hos de elever som läser ämnet.

Catarina Economou har i sin avhandling analyserat och jämfört innehållet i ämnesplanerna (Gy 11) för svenska och svenska som andraspråk på gymnasiet och vilka konsekvenser dessa skillnader kan medföra.

Hur skapar vuxna andraspråkstalare som läser svenska som andraspråk på högskolenivå mening genom samtal kring gemensamma texter? Det har Samira Hajjouji Hennius forskat om.

Språkliga brister utgör inte något större hinder i studie- och yrkesvägledningssamtal för sökande som har svenska som sitt andraspråk och är relativt nyinflyttade i Sverige. Det visar Karin Sheikhis forskning.

Det hävdas ofta att vuxna invandrare skulle lära sig svenska snabbare om de inom ramen för sfi-utbildningen gör praktik på arbetsplatser. Karin Sandwalls avhandling visar att det inte alltid stämmer, eftersom möjligheterna till samtal på praktikplatserna kan vara små.

I Ann-Christin Torpstens avhandling "Erbjudet och upplevt lärande" får vi lyssna på andraspråkselevers egna berätteler om mötet med svenska som andraspråk och med svensk skola.

I sitt avhandling studerar Asta Cekaite förberedelseklassen som social arena för språkinlärning. Studien visar på olika aspekter av informellt lärande i klassrumet: bland annat fungerar barnens spontana språklekar som egenitierade "språklektioner".