Hur kan litteraturundervisning bidra med mer än att bara förbereda elever för prov? I en ny avhandling från Högskolan i Jönköping undersöks hur läsning kan möjliggöra så kallat transformativt lärande, där elever omprövar sina föreställningar och utvecklar sin förståelse av både sig själva, den lästa texten och omvärlden.
Gymnasielärare i svenska får allt svårare att avgöra vad som är elevens eget arbete när generativ AI används. Det visar ny forskning från Luleå tekniska universitet som pekar på både stora möjligheter och tydliga utmaningar för lärare, och behovet av nya arbetssätt i skolan.
Handledningssamtal på den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är en viktig resurs för att utveckla kunskap om skrivande och skrivundervisning. "Samtalen kan utgöra en brygga mellan teori och praktik", säger Maria Mollstedt som forskat i ämnet.
I denna studie undersöker vi hur svenskämnesdidaktik har utvecklats i relation till tillgång och efterfrågan och hur aktörer som lärosäten och sakkunniga har bidragit till att sätta upp yttre och inre gränser för fältet. Syftet med undersökningen är att förstå vilken betydelse olika aktörer har för konstruktionen och uppbyggnaden av ett akademiskt professionsfält, utifrån exemplet…
In this study, we aimed to examine perspectives related to multilingualism as expressed by students in teacher education programmes for Swedish language teachers at three universities in Finland. (pdf)
Att inte låsa sig vid att skrivande måste se ut på ett visst sätt kan ge ett mervärde i skrivprocessen. Det menar Mindy Svenlin som forskat om kollaborativt skrivande i en gymnasieskola.
Digital teknologi framstår mest som en skrivmaskin i högstadiets svenskämne, medan ämnesinnehållet hanteras på ett traditionellt sätt. Det menar forskaren Linnea Wenell som forskat om digital teknologi och vad som händer, eller inte händer, i skolpraktiken.
Elever i gymnasiet behöver hjälp med att förstå avancerade ämnestexter – såväl ämnesspecifika begrepp som att analysera orsaker och konsekvenser. Det visar Karen Stormats forskning om att läsa skriven text i historieämnet.
Var en förskola ligger rent geografiskt har väldigt stor betydelse för barns språkutveckling. Det är inte likvärdigt, menar Karolina Larsson som forskat om språkmiljöer i förskolan.
Trots ekonomiska satsningar på förskolan i socioekonomiskt utsatta områden kvarstår utmaningar med personalrekrytering och strukturella hinder, visar Maria Papakosmas avhandling om svensk förskolepolicy.