Den 21-22 mars 2019 anordnade Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) en konferens om språkintroduktionsprogrammet: Nyanlända ungdomars språkutveckling i en digital tid – organisation och undervisning. Nu finns åhörarkopior från konferensen att ta del av.
I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.
Betydelsen hos ett sammansatt ord är långt ifrån självklar. Lisa Loenheim visar att inlärning av olika sammansättningar tar tid och kräver mycket repetition.
Anna Engström tipsar om att leka med ”textens tomrum”, samt att eleverna får skriva en text anpassad för syfte, situation och en verklig mottagare, en saga som framförs för en yngre elevgrupp.
Associationsdikter kan vara ett sätt att få eleverna att införliva nyorden från Nyordslistan i sitt eget språk. För att komma dit måste de använda dem och också hitta olika sätt att förklara dem på, exempelvis genom att använda synonymer och antonymer.
Det är ganska sällan som femton- och sextonåringar funderar kring orden i språket, och att orden faktiskt är en spegel av det samhälle som vi lever i. Lektionen med nyordslistan är inskickad av Linda Sonesson, Svedala.
Jessica Mellgrens elever använder "heartmaps", en visuell och konkret mall, för att hitta motivation till eget skrivande. Att utgå från en heartmap kan vara ett sätt att stötta eleverna att hitta motivation och sin egna röst, och ett sätt att komma närmare sina tankar och känslor.
Läraren Jennie Rosén upplever att det blir en viss dödtid i klassrummet för de som kommer in först, vilket ibland skapar en oro. Därför finns en färdig startuppgift för varje lektion när eleverna kommer in: Skriva dialoger.
Sofia Pulls har undersökt hur skönlitterärt skrivande och skrivande subjekt konstrueras i handböcker och läromedel för skrivande, publicerade i Sverige åren 1979–2015.
När det kommer till att lära sig svenska kan sammansatta ord vara en svårighet. I en ny avhandling undersöks hur gymnasieelever med svenska som modersmål, respektive flerspråkiga elever med svenska som andraspråk, tolkar sammansättningar av olika slag.
Henrik Birkebos koncept är enkelt – läs samma bok och diskutera den på djupet i klassen. Eleverna tränar också argumentation och retorik genom att presentera sina tankar om bokens innehåll i ett tal inför klassen.