Ett halvår efter att läraren Helena Eklund börjat använda sig av lässtrategier i årskurs 7 klarade samtliga elever testet i läsförståelse. I en utvecklingsartikel beskriver hon sitt arbete.
Judy Ribecks avhandling visar att de naturvetenskapliga ämnesspråken innehåller en mer utvecklad repertoar av uttrycksmedel än berättande texter. Samtidigt tyder hennes resultat på att de naturvetenskapliga ämnesspråken kan medföra svårigheter för elever att tillgodogöra sig innehållet i läroböckerna
Svenskämnet på gymnasienivå präglas av en ökad fragmentering och komprimerade texter som begränsar möjligheterna för eleven att läsa längre sammanhängande litteraturutdrag samt till fördjupande och kritiska diskussioner, konstaterar Christoffer Dahl i sin avhandling.
Välfungerande textsamtal kräver förberedelser, noggrann planering och tydlig struktur. Det visar Yvonne Hallesson i sin avhandling, där hon undersökt hur textsamtal kring sakprosatexter i gymnasieskolan kan stötta elevers lärande och läsande av texter.
Barnlitteratur kan bidra till att både vidga och fördjupa det teknikdidaktiska perspektivet. Teknikens mångskiftande natur lyfts fram samt problematiseras på ett sätt som läroböcker sällan gör, menar Cecilia Axell.
De nationella proven i skrivande ger inget riktigt utrymme för elever som inte följer normerna. Det visar Eric Borgströms avhandling vid Örebro universitet.
Att använda sig av en webbplattform för att publicera och dela elevers berättelser hade positiv inverkan på läs- och skrivförståelsen. Det visar ett gemensamt projekt på tre olika skolor i Nacka. "Eleverna är mer motiverade att skriva berättelser när de vet att fler ska läsa", säger läraren Jeannette Dierks.
Att använda whiteboards i klassrummet gav mer aktivitet och större delaktighet hos Mikael Sjöströms elever. Whiteboarden blir som ett verktyg för tänkandet, menar Mikael Sjöström, IT-pedagog på Neglinge skola i Nacka.