Svenskämnet på gymnasienivå präglas av en ökad fragmentering och komprimerade texter som begränsar möjligheterna för eleven att läsa längre sammanhängande litteraturutdrag samt till fördjupande och kritiska diskussioner, konstaterar Christoffer Dahl i sin avhandling.
Välfungerande textsamtal kräver förberedelser, noggrann planering och tydlig struktur. Det visar Yvonne Hallesson i sin avhandling, där hon undersökt hur textsamtal kring sakprosatexter i gymnasieskolan kan stötta elevers lärande och läsande av texter.
Barnlitteratur kan bidra till att både vidga och fördjupa det teknikdidaktiska perspektivet. Teknikens mångskiftande natur lyfts fram samt problematiseras på ett sätt som läroböcker sällan gör, menar Cecilia Axell.
De nationella proven i skrivande ger inget riktigt utrymme för elever som inte följer normerna. Det visar Eric Borgströms avhandling vid Örebro universitet.
Att använda sig av en webbplattform för att publicera och dela elevers berättelser hade positiv inverkan på läs- och skrivförståelsen. Det visar ett gemensamt projekt på tre olika skolor i Nacka. "Eleverna är mer motiverade att skriva berättelser när de vet att fler ska läsa", säger läraren Jeannette Dierks.
Att använda whiteboards i klassrummet gav mer aktivitet och större delaktighet hos Mikael Sjöströms elever. Whiteboarden blir som ett verktyg för tänkandet, menar Mikael Sjöström, IT-pedagog på Neglinge skola i Nacka.
Det är viktigt att så tidigt som möjligt fånga upp barn med läsförståelseproblem genom att läsa, arbeta med språket och prata om texter. Det menar Åsa Elwér, som forskat om elever som läser flytande men utan att förstå innehållet.
Att använda QR-koder i stadsvandringen gjorde att både elevernas kunskaper om sin hembygd, och intresse för den, ökade betydligt. Det visar en utvecklingsartikel av tre lärare i Nacka kommun.
Vad har sfi-studerandes identiteter för betydelse för hur de läser och skriver och för deras lärande? Det har Annika Norlund Shaswar undersökt i sin avhandling.