När elever får använda sina texter för att presentera det de skrivit för andra blir skrivandet meningsfullt. Men ställs det för höga krav kan eleverna istället uppleva en motvilja mot skrivandet. Det visar Magnus Jansson i sin avhandling.
Kan litteraturundervisningen ha en demokratifrämjande potential? Ja, men kanske främst genom att låta eleverna diskutera vad demokrati är, menar Emma Nilsson Tysklind som forskat i ämnet.
Inte bara lärare utan även föräldrar har stor påverkan när det gäller barns språk-, läs- och skrivutveckling under åren i förskola och förskoleklass. Det visar Annika Axelssons avhandling som innehåller konkreta rekommendationer till föräldrar och lärare.
Metaforiskt språk tas sällan upp i undervisningen i svenska som andraspråk på gymnasiet, trots att metaforer kan vara svåra för personer som har ett andraspråk. Det menar Sonja Blomquist som forskat i ämnet.
En viktig del av ämneskunskaperna och något som behöver synliggöras i undervisningen är hur vi läser, skriver och kommunicerar i ett ämne – särskilt för elever som lär sig på ett andraspråk, menar forskaren Camilla Håkansson.
Det som lägger grunden för pedagogiskt transspråkande är att lärarna är positiva till flerspråkighet och ser det som en resurs i undervisningen, visar Cristina Nordman i sin avhandling.
Fler nyanser och vidgade perspektiv. Det blev resultatet när eleverna fick skriva en brevväxling mellan huvudkaraktärerna i en läst roman. Det visar Helena Åström, lärare på Kunskapsgymnasiet i Malmö, i sin utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet svenska.
Vilka föreställningar har gymnasielärare i svenska och litteratur om skrivundervisning i anslutning till studentexamensproven? Det är en av frågorna som Anders Westerlund undersöker i sin avhandling.
När engelskans hegemoni blir allt starkare får det uttryck såväl i våra miljöer som vårt yrkesmässiga och vardagliga språkbruk. Erik Cardelús skriver i veckans inlägg en reflektion kring vad språklig mångfald betyder.
I årskurs sju utgör skönlitteratur cirka en tredjedel av undervisningstiden i svenska. Men fokus ligger på läsförståelse, inte på litterära genrer och begrepp. Det konstaterar forskaren Anna Nissen som gjort en jämförelse med övriga Norden.