Vad innebär det för lärare som undervisar nyanlända lågstadieelever att använda digital teknik i sva-undervisning? Det är en av frågorna som Anna Irma von Knorring undersöker i sin avahandling.
Anna Sterlingers elever får umgås med en diktator i en hel vecka, ta med honom hem och utsätta honom för olika upplevelser. Målet är att få eleverna att förstå hur motsatsen till demokrati skulle kunna påverka dem i deras vardag.
Vi fick kämpa för att få gemensam tid att samarbeta, men efter hand såg andra ämneslärare vinsterna vi gjorde och sakta men säkert insåg även våra rektorer vikten av att vika mötestid till ämneslagsarbetet. Det skriver Skolportens krönikör Karin Berg.
Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.
Genom en komparativ analys av två läroböcker i svenska för högskoleförberedande respektive yrkesförberedande program undersöks likheter och skillnader avseende litteratursyn och förväntningar på böckernas mottagare. I artikeln diskuteras på vilket sätt den litteratursyn som präglar respektive bok kan relateras till textval och uppgifter, på vilket sätt detta skiljer sig mellan de två böckerna och vad det får för konsekvenser för litteraturundervisningen.
Att man är tvåspråkig i Sverige, som barn, gör inte att man blir sämre på svenska. Det som är avgörande för språkutvecklingen är istället vid vilken ålder man börjar lära sig svenska. Det visar forskning – som även kastar ljus över språkutvecklingen för internationellt adopterade.
This longitudinal case study examines reading difficulties identified in Grade 2 and Grade 6 national assessment test (NAT) scores in relation to Grade 9 NAT in Swedish (L1) and English (L2).
Camilla Rosvall har i sin avhandling undersökt hur uppgiftsformuleringar i språkprovet i studentexamen i den finska gymnasieskolan styr examinandernas skriftliga textdeltagande.
Att få berätta är viktigt för människan, och att sedan kunna skriva ner berättelsen har många fördelar. Ny forskning visar hur sekvenser av bilder ur böcker kan hjälpa kreativiteten, litteraturtänket och skrivandet en bra bit på vägen.
Föreliggande artikel syftar till att undersöka hur den politiska reformen ”Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser” transformeras till en pedagogisk praktik i samband med de obligatoriska kartläggningarna av sexåringarna i förskoleklass.
Syftet med artikeln är att illustrera vilka litterära iakttagelser några elever i årskurs fyra ger uttryck för när de läser berättelsen ”Draken med de röda ögonen” av Astrid Lindgren, och hur dessa iakttagelser kan tas tillvara.