Att jämka barns språkliga ­svårigheter och för­utsättningar i en likvärdig verksamhet är svårt. Hos Göteborgs förskolor hittar vi stora olikheter – men också stora framgångar.

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Lyssna på podden ”Bedömning av nyanlända elevers kunskaper” där lärarna Anna Kaya och Ann-Margréth Jonsson samtalar om hur man som ämneslärare kan förhålla sig till och praktiskt genomföra bedömningssituationer när eleverna är nybörjare i svenska språket. (webb-radio)

För att stärka den vetenskapliga grunden i skolan har lärosäten och skolor i hela landet på försök jobbat tillsammans för att hitta långsiktiga modeller för skolutveckling. VId Malmö universitet har tre nya nätverk med lärare och forskare arbetat med språkutveckling, svenska och matematik.

Erik Ravn skriver om problem-lärandegropar. Om hur elever som inte får en stege att klättra upp ur gropen med istället sätter igång en tankeprocess för att själv skaffa sig en stege eller ett sätt att ta sig upp.

STL – att skriva till sig lärande – främjar elevers inlärning mycket tack vare elevers återkoppling till varandra i det digitala skrivandet. Men också på grund av det kollegiala lärandet mellan pedagogerna. "Eleverna befäster kunskaper genom skrivandet. Det är den stora vinsten och att det är ett språkutvecklande arbetssätt, säger läraren Kristin Quist.

Att ha en egen skollogoped på skolan är relativt ovanligt. Men på Sofielundsskolan finns det tre. "Det är en ofantlig tillgång. Den kunskapen som de har är något som skolan absolut behöver och jag tror inte man riktigt kan förstå det förrän man har vågat att anställa någon i en ren logopedroll", säger Malin Pantzar,…

Att som barn ha svårt att tala och göra sig förstådd kan leda till problem ända upp i vuxen ålder – och påverka både utbildning och jobb. Två forskare vid Örebro universitet ska undersöka hur familj, vänner och pedagoger kan underlätta för förskolebarn som har problem med tal och språk.

På Sofielundsskolan arbetar logoped och lärare tillsammans i klassrummet så att fler elever ska kunna tillgodogöra sig den språkliga träningen. Fördelarna med upplägget är många, menar Jenny Hilborn, logoped, och Petra Gunnarsson, grundskollärare.

Barns förmåga att både tänka och uttrycka sig är påverkat av tillgången till ord, men förutsättningarna är olika för olika barn och skillnaderna etableras i förskoleåldern, skriver Anna Tebelius Bodin, pedagog, föreläsare, författare.

Förskolan ska bygga på lust och glädje. På barnens intressen. Samtidigt har vi mål i läroplanen som vi ska arbeta med, delar som barnen har rätt till – oavsett intressen. Hur gör vi när dessa krockar och när intresset för att skriva är svagt? Det skriver Josefin Malm, Leg. förskollärare och pedagogista, och Sofie Källhage,…