Låt eleverna förbereda muntliga presentationer i klassrummet, på samma sätt som man gör med skrivandet. Då får de redskapen att utvecklas, säger svenskdidaktikern Cecilia Olsson Jers.
Med träning, inlevelse – och lite stilfigurer – kan alla elever utveckla sin förmåga att tala inför andra. Lärarna Monika Ölander och Stefan Rova arbetar systematiskt med retorik.
Mötet med elever med rörelsehinder och på grundsärskolan blev en ögonöppnare för Isabel Olsson, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) i Stockholm. Den för andra så självklara rätten att kunna kommunicera obehindrat blir för många av dessa elever en stor utmaning.
Allt fler elever med språkstörning kommer till Virginska gymnasiet. Samtidigt har många i personalen saknat utbildning om funktionsnedsättningen. Därför satsade rektorn på en kurs för all berörd personal. Den gemensamma utbildningen gav en gemensam kunskapsbas.
Det är genom att samspela med andra barn och vuxna som barn lär och utvecklas. Därför är det också viktigt med kunskaper om hur socialt samspel går till för att kunna stödja barns utveckling på ett bra sätt i förskolan, skriver Polly Björk-Willén.
Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.
Andreas Widoff har i sin avhandling undersökt språket som tal och teknik. Särskild vikt läggs på de olika sorters mening och struktur som finns inom språket.
Ofta upptäcks det redan i förskoleåren om barnet behöver hjälp med sin språkutveckling. Barnet kan ha ett otydligt uttal, ha svårt att uttrycka vad hen vill, eller förstår inte instruktioner, menar Anna Strömberg, logoped.
En av frågorna Anne Reath Warren undersöker i sin avhandling är vad som karaktäriserar de språkliga ideologierna i Sverige och community language schools i Australien.
Anna Martin-Bylund vill med sin avhandling om en tvåspråkig förskolepraktik, bidra till kunskap om språk och litteracitet som socialt och materiellt divergenta, transformativa fenomen.