I skolor där få elever har svenska som modersmål kan det finnas barn som kan vara andra eller tredje generationen i Sverige men som talar så lite svenska att de har svårt att klara skolan.
Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.
Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.
Låt eleverna förbereda muntliga presentationer i klassrummet, på samma sätt som man gör med skrivandet. Då får de redskapen att utvecklas, säger svenskdidaktikern Cecilia Olsson Jers.
Med träning, inlevelse – och lite stilfigurer – kan alla elever utveckla sin förmåga att tala inför andra. Lärarna Monika Ölander och Stefan Rova arbetar systematiskt med retorik.
Mötet med elever med rörelsehinder och på grundsärskolan blev en ögonöppnare för Isabel Olsson, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) i Stockholm. Den för andra så självklara rätten att kunna kommunicera obehindrat blir för många av dessa elever en stor utmaning.
Allt fler elever med språkstörning kommer till Virginska gymnasiet. Samtidigt har många i personalen saknat utbildning om funktionsnedsättningen. Därför satsade rektorn på en kurs för all berörd personal. Den gemensamma utbildningen gav en gemensam kunskapsbas.
Det är genom att samspela med andra barn och vuxna som barn lär och utvecklas. Därför är det också viktigt med kunskaper om hur socialt samspel går till för att kunna stödja barns utveckling på ett bra sätt i förskolan, skriver Polly Björk-Willén.