Leena Hamberg har forskat om nyanlända och om flyktingintroduktion. Blundar man för de utmaningar som språkutvecklingen innebär finns det risk för att kravet på ett snabbt inträde på arbetsmarknaden vänds till en nackdel för de nyanlända.

Pia Viséns avhandling handlar om hur textsamtal på industritekniska programmet fungerar som utgångspunkt för diskussion om texternas innehåll och därmed som en möjlighet till ökad förståelse för textens ämnesinnehåll.

Forskaren Anna Åhlund har undersökt hur nyanlända elever med begränsade kunskaper i svenska språket agerar som deltagare i andraspråksundervisning.

Små barns kroppsliga samspel och berättande med fysiskt material är en del av deras litteracitet. Det visar Sara Hvit Lindstrand i sin avhandling.

Barnlitteratur kan bidra till att både vidga och fördjupa det teknikdidaktiska perspektivet. Teknikens mångskiftande natur lyfts fram samt problematiseras på ett sätt som läroböcker sällan gör, menar Cecilia Axell.

Finns det skillnader i läsförståelse när text administreras på en skärm i jämförelse med papper? Vilka förmågor behövs för läsning på internet? Maria Rasmussen har i sin avhandling undersökt hur digital läsning, kön, socioekonomiska faktorer och datorspelande påverkar läsförståelse.

Vad har sfi-studerandes identiteter för betydelse för hur de läser och skriver och för deras lärande? Det har Annika Norlund Shaswar undersökt i sin avhandling.

Syftet med Maria Kouns avhandling är att utforska och beskriva hur fysiklärare kan utveckla och pröva språkinriktade undervisningsaktiviteter, med avsikt att ge elever på gymnasiet möjlighet att samtala och/eller skriva om kursens innehåll.