Så länge geografiämnet har så många outbildade lärare utnyttjas inte alla de tekniska möjligheter som kan användas i undervisningen, visar en ny studie. "Eleverna får inte de geografiska kunskaper de behöver för att förstå sin omvärld", säger forskaren Hans Olof Gottfridsson.
Aktionsforskning kan vara ett sätt för förskollärare att fördjupa sitt arbete med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ett forskningsprojekt i form av sokratiska samtal hjälpte förskollärare att utveckla sina samtalskompetenser och förbättra sin undervisningspraktik.
Från att fritidshemmet varit en plats med mycket lek och frihet har fokus förflyttats till undervisning. Det visar Alma Memiševićs avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.
Lyssna istället för att läsa. Och prata in text istället för att skriva den. Det kan vara framgångskoncept för en del barn och unga i skolan, visar en ny doktorsavhandling från Linnéuniversitetet. – Trägen lästräning hjälper inte alla barn. Alla barn har rätt att lära sig att läsa och skriva i skolan, men om de…
Research often defines Work-integrated Learning (WIL) as an educational approach that provides students with work-based experiences. In this article, we argue that this approach definition of WIL is nonsensical and maintains a research terminology that fails to capture what WIL is, namely, a multidimensional learning phenomenon. Drawing on this argument, this article aims to explore…
Sofie Tjäru har undersökt hur förskollärare resonerar kring bokstunderna. Med med sin avhandling vill hon fördjupa förståelsen av bokstunden i förskoleundervisningen.
I projektet Att utveckla flerspråkiga elevers ämneslitteracitet genom genrepedagogisk undervisning undersöktes genrepedagogikens potential att stärka ämneslitteracitet i samhälls- och naturorienterande ämnen och i svenskämnena bland flerspråkiga elever med svenska som andraspråk. (webb-tv)
De digitala resurserna finns i skolan, men hur använder vi dem och varför? Anna-Lena Godhe är gymnasieläraren som blev forskare – nu har hon följt lärare och pedagoger i Malmö och observerat hur de använder digitala resurser och vilka konsekvenser det får för undervisningen.
Studien handlar om hur förskolan säger sig använda TAKK, tecken som alternativ kompletterande kommunikation, i undervisning. Den visar att TAKK används i undervisningen på flera sätt, i olika situationer och miljöer, med alla och för alla - ett flerstämmigt förhållningssätt. TAKK kan vara ett verktyg inom specialpedagogisk didaktik och användas brett för att främja likvärdighet…