Munka-Ljungby skolområde i Ängelholms kommun med två grundskolor har förbättrat elevers läsförmåga genom att ändra undervisningsmetoder. 2019 började skolområdet en förändringsprocess av undervisningen.

Det finns stöd i forskning och många fördelar med gemensamt lärande, likt det som införts på skolor i Ängelholms kommun. Det enligt Robert Walldén, Malmö universitet.

Poddavsnittet handlar om att forska praktiknära i förskolan. Vi diskuterar matematikundervisning för de allra yngsta barnen i förskolan, hur barn lär sig förstå och använda tal och räkneord. Hör Camilla Björklund, Göteborgs universitet, och Hanna Palmér, Linnéuniversitetet. (webbradio)

Kroppsligt lärande i undervisningen kan bidra till barns och elevers språklärande – samtidigt som de upplever lärandet som mer lustfyllt. Det visar en systematisk forskningsöversikt från Skolforskningsinstitutet.

Sedan 2019 har skolförvaltningarna i Malmö stad tillsammans med Malmö universitet arbetat för att bygga upp en forskningsmiljö i samverkan mellan kommunen och lärosätet. Nyligen träffades forskare som arbetat med projekt inom forskningsmiljön tillsammans med andra intresserade för att utbyta erfarenheter kring praktiknära forskning och diskutera hur forskningssamverkan kan utvecklas.

Syftet med denna rapport är att presentera ett ramverk för att bedöma undervis­ningskvalitet för barns utveckling och lärande i förskolan med särskilt fokus på stöttat lärande. (pdf)

I en ny rapport från IFAU presenterar Sofia Frankenberg vid Stockholms universitet ett ramverk för bedömning av undervisningskvalitet i förskolan med fokus på att stötta barns utveckling och lärande.

Elever som kan föra och följa algebraiska resonemang lyckas ofta bra även på andra områden i matematiken, visar forskning vid Stockholms universitet. "Komplexa uppgifter väcker elevernas nyfikenhet", säger Inger Eriksson, professor i pedagogik.

Det är en stor utmaning för lärare att undervisa barn och ungdomar som har intellektuell funktionsnedsättning, IF, i kombination med autism. Det ställer särskilt stora krav på nyutexaminerade lärare. Läraren Kamilla Klefbeck har i flera studier undersökt hur metoden lesson study kan bidra till en bättre undervisning för dessa elever. (s.14)

Att många elever har problem med inlärning av kemi i skolan är väldokumenterat inom forskningen. Men vad beror det på? Det kartlägger Ylva Hamnell-Pamment i sin avhandling Sensemaking in chemistry at upper secondary school, vid Institutionen för utbildningsvetenskap vid Lunds universitet.

Hur fördjupar man elevernas kunskaper i historia? En ny sammanställning av aktuell forskning ger värdefulla tips. "Det viktigaste är att hitta en balans mellan att förmedla innehållskunskaper och bjuda in till fördjupade dialoger i klassrummet", säger forskaren Alf Sjöblom.