Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.
Språkstödjare som en länk till elever om lär sig svenska som andraspråk. SFI-lärare kom med idén och vände sig till Örebro universitet för att få hjälp av forskare. "Vi som forskare utgår från lärarnas behov för att vi tillsammans ska utveckla sättet att arbeta", säger Oliver St John, som leder den praktiknära forskningen.
Ann-Christine Vallberg Roth, professor i pedagogik, är aktuell med "Didaktik – flerstämmig undervisning i förskolan". Boken bygger på samverkan mellan forskare, förskollärare och skolhuvudmän i forsknings- och utvecklingsprogrammet Undervisning i förskolan, vid Malmö universitet och Ifous.
Årgång 16, nummer 2, 2020 innehåller: Fördelar och nackdelar med treterminssystem – 5 En rapport om terminsindelningens betydelse för elevernas lärande av Emma Larsson och Catharina Tjernberg Nya rum för lärande? E-lärare som resurs för gymnasieelever 17 i ett utvidgat och digitaliserat klassrum av Ann-Christin Randahl, Christina Olin-Scheller och Marie Nilsberth. (pdf)
Undervisning kan ses som en företeelse i rörelse där gränser för dess början och slut inte låter sig fixeras. Det konstaterar Maria Olsson, Elisabeth Lindgren Eneflo och Gunilla Lindqvist som undersökt hur förskollärare ger olika innebörder åt undervisning i förskolan.
För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.
Lechen Zhang har i sin avhandling undersökt om lärare kan integrera datalogiskt tänkande och programmering i ämnet matematik och teknik trots begränsad kompetens på området.
Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.
Sofia Jusslin visar i sin avhandling att dans och litteracitet kan gynna såväl lärare som elever genom att erbjuda meningsfulla möjligheter för undervisning och lärande med jämlik betoning på dansande, läsande och skrivande.