Lärarnas insatser är förstås viktiga för alla elevers lärande – men de är allra viktigast för pojkarna. Det konstaterar forskaren och specialpedagogen Ingela Stenberg. "Vi måste våga bredda analysen för att förklara varför killarna klarar sig sämre i skolan."

The purpose of this article is to build knowledge of what can characterize the “didaktik-where” question in theory-informed preschool teaching arrangements trialed in an ULF network. (pdf).

This study furthers the understanding of how student teachers make didactic choices when designing digital competence education. It investigates what age groups student teachers choose to include in digital competence education, how they motivate these choices, and how their choices can be understood within the context of the university course in which they designed this…

This article introduces and illustrates Lesson Design Workshops (LDW), a methodology for theory-practice bridging in education.

K-12 remote teaching is a growing phenomenon worldwide, a pedagogic practice characterised by the teachers’ spatial separation, digital technology usage, and often the involvement of a facilitator. However, little is known about how these characteristics impact the modalities of pedagogic practice. Therefore, this study aimed to analyse K-12 remote teaching in Sweden as a pedagogic…

This article explores how teaching and play are conceptualised in Early Childhood Education and Care (ECEC). It draws upon previous research to highlight a linguistic challenge related to “the talk of” and the prevalent logic of distinction. (pdf).

Education plays a key role in democracy. Nonetheless, while Finnish teachers are positive about educating for democracy, they feel that they lack the right resources to achieve this and tend to exhibit a passive approach to participation. The study contributes to the discussion on democratic education through teachers’ reflections on remote education. (pdf).

Angelica Granqvist är lärare i svenska och engelska vid Vallentuna gymnasium. Under de senaste åren har hon kombinerat sin lärarroll med en tjänst som kommundoktorand – och i juni disputerade hon med sin avhandling om litterära boksamtal i svenska och svenska som andraspråk.

Denna artikel bygger på resultat från ett samverkansprojekt där en högstadielärare och forskare gemensamt genomförde formativa interventioner för att undersöka epistemiska känslor – särskilt förundran – som pedagogiskt verktyg i undervisning om evolutionära processer. (pdf).

Idag saknar många elever i högstadiet och gymnasiet en grundläggande taluppfattning, vilket gör det svårt att utveckla en djupare matematikförståelse. För att stärka den tidiga matematikundervisningen har lärare i F-3 gått fortbildning om grundläggande taluppfattning och progression under läsåret 2024-25.