Hur för man in skollagens skrivning om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i den pedagogiska vardagen? På Sturebyskolan är klassrumsobservationer och elevintervjuer två viktiga delar för att utveckla undervisningen.

Förmedlingspedagogik är inte lydnadskultur. Man kan ha en demokratisk skola men samtidigt strukturerad undervisning, säger Åsa Wikforss, professor i filosofi vid Stockholms universitet.

Det kan vara jobbigt att sitta still i klassrummet. Men eleverna på Karlbergs skola kan cykla utan att lämna skolbänken.

Ett tydligt ledarskap i klassrummet främjar studiero. Här får ni förslag på hur ni kan arbeta.

Dagens läroplan och undervisning följer inte hjärnans utveckling. Den ställer för höga krav på eleverna för tidigt. Det är en av slut­satserna i boken ­Du nya du fria. Psykologiska perspektiv på barns och ungas kunskapsutveckling och psykiska mående i Sverige, som har getts ut av barn- och ungdomspsykologerna Joni Karlsson och Mikael Schierenbeck.

Skolans starka fokus på lärande underminerar dess själva grund. Det leder till fokus på mätbara mål och instrumentalisering. Det centrala begreppet för skolans verksamhet bör istället vara barns intresse. Det är en konstruktiv drivkraft för deras väg in i samhället, skriver Morten Timmermann Korsgaard, lektor vid Malmö universitet.

Hela vuxenvärlden ska förmedla att närvaron i skolan är viktig. Inte genom att skrämma med uteblivna betyg och arbetslöshet, det ger motsatt effekt, men genom att handfast visa att vi förutsätter skolnärvaro. I grunden handlar det om att alla elever ska få sin rätt till utbildning tillgodosedd, hävdar Malin Gren Landell

Tioåriga Nils satt mest i ett hörn och skrek åt läraren. När specialpedagogen Niclas Fohlin ville testa kooperativt lärande i klassen trodde ingen att Nils skulle kunna vara med.

Låt elever slippa bli klassificerade som det ena eller andra. Låt oss dessutom inte inta skyttegravar där vi ska försvara våra egna intressen gentemot varandra. Låt oss istället diskutera det vi pedagoger, lärare och forskare tillsammans verkligen kan påverka, skriver Helena Eriksson, doktorand och specialpedagog och Inger Eriksson, professor i pedagogik.

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.