Jonas Granfeldt, professor i franska med språkvetenskaplig inriktning vid Lunds universitet, svarar på tre frågor om forskning kring moderna språk (webb-tv).

Lytning er ikke det samme som at høre efter, men en central læringskompetence. Derfor bør skolen undervise elever i lyttestrategier, konkluderer lektor Lene Illum i en ny ph.d.-afhandling.

Varken evidensbasering eller kognitionsvetenskap kan reduceras till metodmanualer. Förespråkare av evidensbaserad skolpraktik och en kognitionsvetenskapligt grundad lärarprofession bör därför vara djupt oroliga över det som föreslås i lärarutbildningsutredningen. Det skriver Corrado Matta, lektor.

Engelbrektsskolan har inom ramen för ett ULF-projekt valt att fokusera på ord som inte är specifika för ett ämne utan förekommer i alla ämnen. Tillsammans med forskare från Örebro universitet vill skolan utveckla modeller för att kartlägga dessa ord och sedan arbeta övergripande med undervisning som främjar ordförrådet.

Det finns visst skäl till försiktighet och kritisk oro avseende den pågående utbildningspolitiska utvecklingen menar Oscar Björk, disputerad inom didaktik samt universitetslektor i svenska, i sin slutreplik till Jonas Linderoth och Erik Winerö.

Vad ska lärarstudenterna lära sig? Debatten om denna fråga har rasat de senaste veckorna. I detta inlägg beskriver forskarna och kognitionsvetarna Agneta Gulz och Magnus Haake kognitionsvetenskapliga forskningsfältets bredd och bidrag.

Jonas Linderoth, professor, och Erik Winerö, gymnasielärare samt doktorand, ger här en replik på Oscar Björks debattinlägg "Frågan om vad som fungerar i klassrummen kräver fler nyanser".

Undervisningen i moderna språk kan ibland fokusera mer på det skriftliga än det muntliga. Men det finns framgångsrika metoder för att få elever att prata bättre, visar en genomgång av internationell forskning. Att läraren och eleverna talar mer på målspråket är exempelvis effektivt.