IBIS-modellen bygger på kartläggning och dokumentation som inte slukar resurser utan i stället frigör dem. Vi pratar med forskningsledaren Martin Karlberg.
To danske forskere er med i et internationalt forskningsprojekt, som undersøger, hvordan lærere kan undervise i kontroversielle emner. De kan allerede nu pege på, hvilke de didaktiske tilgange som virker bedst.
Ofta tror vi att elever förstår tiobassystemet, fast de egentligen inte gör det, konstaterar forskaren Marie Björk. Nu har hon ringat in ett par aspekter som kan göra undervisningen enklare.
När elever har informella strategier för att hjälpa varandra med skoluppgifter utan lärarnas vetskap blir det väldigt svårt för lärarna att göra korrekta bedömningar och sätta rätt betyg. Det konstaterar Charlotta Rönn som forskat i ämnet.
Historieundervisning kan ge ökande insikter om vad rörelse, migration och kulturmöten har betytt. Det visar Maria Johanssons avhandling om interkulturella perspektiv på historieundervisningen somnyligen valts till favorit av Lärarpanelen.
Alma Memišević belyser i sin avhandling om fritidshemmet spänningar mellan mellan en äldre socialpedagogisk tradition och en nyare utbildningspedagogisk tradition.
I ett forskningsprojekt har lärare med hjälp av modern teknik kunnat analysera hur de rörde sig i klassrummet. Syftet var att utveckla deras undervisning. Stockholm Science and Innovation School såg flera fördelar och fortsätter nu att använda tekniken även efter projektet.
Hur gör man leken till en del av undervisningen? Ordna inte bara organiserade lekar, bejaka också barns spontana initiativ till lek. Och hjälp dem att vidareutveckla lekarna. Det menar Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling som forskat om hur man kan arbeta ”lekresponsivt”.
Programmering har ännu inte fått någon tydlig roll i matematikundervisningen, konstaterar Ana Fuentes i en ny avhandling. "För att reformen ska få större genomslag kan uppgifter om programmering behöva finnas med i de nationella proven", säger hon.