De digitala resurserna finns i skolan, men hur använder vi dem och varför? Anna-Lena Godhe är gymnasieläraren som blev forskare – nu har hon följt lärare och pedagoger i Malmö och observerat hur de använder digitala resurser och vilka konsekvenser det får för undervisningen.
Studien handlar om hur förskolan säger sig använda TAKK, tecken som alternativ kompletterande kommunikation, i undervisning. Den visar att TAKK används i undervisningen på flera sätt, i olika situationer och miljöer, med alla och för alla - ett flerstämmigt förhållningssätt. TAKK kan vara ett verktyg inom specialpedagogisk didaktik och användas brett för att främja likvärdighet…
De digitala resurserna finns i skolan, men hur använder vi dem och varför? Anna-Lena Godhe är gymnasieläraren som blev forskare – nu har hon följt lärare och pedagoger i Malmö och observerat hur de använder digitala resurser och vilka konsekvenser det får för undervisningen.
In this study, we aimed to explore the frequency of use and perceived usefulness of LLM generative AI chatbots (e.g., ChatGPT) for schoolwork, particularly in relation to adolescents’ executive functioning (EF), which includes critical cognitive processes like planning, inhibition, and cognitive flexibility essential for academic success.
Svårigheter i matematik kan inte enbart lösas med mer insatser i ämnet. "Vi måste tänka större och arbeta med elevernas personliga utveckling", säger forskaren Karoline Holmgren.
Historielärare går en balansgång som blivit allt svårare med åren: De ska berätta för eleverna om vad som hänt i det förflutna – och samtidigt uppmuntra dem att ifrågasätta historiska beskrivningar. "På många sätt ett märkligt fundament att stå på för lärarna", säger forskaren Henrik Åström Elmersjö.
Lärare fokuserar på långsiktig hälsa medan elever helst vill sockra och njuta, enligt en ny studie av hkk-undervisning. Men det går att hitta en balans, menar forskaren Gita Berg. "Vill vi att eleverna ska göra hälsosamma val kan vi börja med att fråga dem vad de tycker om", säger hon.
Forskare i Australien har fått upp ögonen för en svensk undervisningsidé. Läraren Micke Hermansson från Uppsala kom på idén ”grej of the day” och sedan har den spridits till skolor i ett trettiotal länder. Och upphovsmakaren tycker att en av forskarnas upptäckter är särskilt intressant.
Det finns metoder som gör att vi bättre minns innehållet i en bok, föreläsning eller lektion, enligt inlärningsprofessorn Daniel Willingham. Men för att använda dem måste vi överlista hjärnan.
Genom att låta eleverna presentera sina gymnasiearbeten inför publik ökade motivationen. Det visar Peter Habbe och Lasse Svensson i sin utvecklingsartikel.