Utomlands har det förbättrat elevers sömn, prestationer och hälsa. Nu ska Malin Jakobsson, sömnforskare vid Hälsohögskolan i Jönköping, utreda resultatet av att börja skolundervisningen klockan nio istället för åtta på morgonen i Sverige.
Skolforskningsinstitutet arbetar just nu med en systematisk forskningssammanställning om kontroversiella frågor i undervisningen. En av de preliminära frågorna som sammanställningen ska besvara är vilka didaktiska handlingsalternativ som lärare använder för att hantera och undervisa om kontroversiella frågor relaterade till religion och livsåskådning.
Många elever förstår inte vad de ska lära sig under lektionerna och får inte tillräckligt stöd. Det visar en rapport som pekar på stora brister i grundskolans undervisning. Men om lärarna får feedback – och pratar mer om hur de jobbar i klassrummen – kan undervisningen bli betydligt bättre.
Alla lärares undervisning blev betydligt bättre efter att de fått besök av och återkoppling från experter på sina insatser under lektionen. Det visar en rapport från Linköpings universitet som sammanställt observationer från 30 grundskolor. Rapporten visar också på betydelsen av att lärare börjar prata med varandra om hur de jobbar i klassrummet.
Om man är medveten om hur man rör sig och kan sätta ord på sitt sätt att röra sig kan rörelseförmågan utvecklas. Det gäller för en elitidrottare och för elever i gymnasiet, enligt en studie om löpning där två klasser deltog. Men det handlar inte om att lära sig springa på ett visst sätt, ett…
Att undervisningen i skolan ska vara hälsofrämjande är alla överens om, men forskningsresultaten om hur det ska gå till är begränsade. "Det saknas genomgripande studier som följer upp elever under en längre tid", säger professor Mikael Quennerstedt.
Många lärare i naturvetenskapliga ämnen är fast i en akademisk tradition med faktakunskap i fokus, konstaterar Lina Varg i en ny avhandling. "Om de får bättre möjligheter till samarbete mellan stadierna och utformar sina lektioner på ett friare sätt kan de skapa en undervisning som passar dagens samhälle bättre", säger hon.
Genom att skifta fokus från omsorg till lärande ökade läs- och skrivkunnigheten bland eleverna i Stommenskolans anpassade grundskola. Det visar Katharina Myrén i sin utvecklingsartikel, som skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fokus undervisning.
Att ha ett tydligt syfte och samtidigt våga befinna sig i det osäkra är viktiga ledaregenskaper för att åstadkomma utveckling. Det konstaterar Louise Jändel i sin utvecklingsartikel, som bygger på deltagandet i Ifous FoU-program Fokus undervisning.
Samundervisning mellan speciallärare och klass- eller ämneslärare uppskattas av elever, oavsett oavsett om de har specialpedagogiska behov eller inte. Det visar Maria Rönn-Liljenfeldt i sin avhandling.
Att läsa digitalt är på många sätt mer utmanande än att läsa på papper, visar forskningsstudier. Därför kräver digitalt läsande särskilda strategier. Lisa Molin, lektor vid Center för skolutveckling, ger en överblick över forskningsläget kring analog och digital läsning och vad som kan vara bra för lärare att att tänka på.