Tydliga övergångsrutiner från årskurs 3 till 4 bidrog till ökad stabilitet för lärarna, färre incidenter mellan elever och minskat antal samtal från oroliga vårdnadshavare. Det visar Sezin Imamovic, Inger Linblad och Ylva Spånberger Weitz i sin utvecklingsartikel.

Relationen mellan elev och personal är viktigast vid återkoppling i anpassad skola. Det visar Helen Andersson, Ida Annerfelt och Marcus Falk på det anpassade gymnasiet vid Söderportgymnasiet i Kristianstad i sin utvecklingsartikel, som skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Kunskapsuppdraget i anpassad skola.

När barnen får tid och rum att i egen takt utforska, prova och testa igen så upptäcker de nya saker. Det konstaterar förskollärarna Anna Viberg och Åsa Ahlqvist Johansson i sin utvecklingsartikel om ”slow pedagogy”.

En lekfull undervisning med punkten i centrum lyfte elevernas kunskaper om interpunktion. Det visar lärarna Moa Ahrnbom, Veronica Johansson och Marie Nylén-Petersen på Hedvig Eleonora skola i Stockholms stad i sin utvecklingsartikel. 

Estetiska lärprocesser i ämnena SO och NO ger elever och lärare fler möjligheter till lärande och bedömning. Det visar förstelärarna Åsa Björnsdotter Scherrer, Åsa Bolin, speciallärare och förstelärare vid Stenmoskolan i Huddinge samt Cecilia Ferm Almqvist, professor vid Södertörns högskola, i sin utvecklingsartikel.

Fler nyanser och vidgade perspektiv. Det blev resultatet när eleverna fick skriva en brevväxling mellan huvudkaraktärerna i en läst roman. Det visar Helena Åström, lärare på Kunskapsgymnasiet i Malmö, i sin utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet svenska.

När bildsalens fysiska miljö förändrades ökade fokus på lärandet och klassrumsklimat blev lugnare. Det visar Myriam Biondi Molina i sin utvecklingsartikel.

Med aktionsforskningsmetoden GLL ökade elevernas intresse för både läsning och sitt eget lärande. Det visar Ann-Charlott Jubel i sin utvecklingsartikel.

För att nå resultat i ett utvecklingsarbete måste alla känna sig delaktiga, vilket kräver att det förankras i ett tidigt skede i hela verksamheten. Den slutsatsen drar Eva Klang i sin utvecklingsartikel.

Genom att bryta ned mål i läroplanen, och låta arbetet få ta tid, har både förskollärare och barnskötare fått fördjupad kunskap om vad målen innebär i praktiken. Det visar Marie Kniest i sin utvecklingsartikel.