När barnen får tid och rum att i egen takt utforska, prova och testa igen så upptäcker de nya saker. Det konstaterar förskollärarna Anna Viberg och Åsa Ahlqvist Johansson i sin utvecklingsartikel om ”slow pedagogy”.

En lekfull undervisning med punkten i centrum lyfte elevernas kunskaper om interpunktion. Det visar lärarna Moa Ahrnbom, Veronica Johansson och Marie Nylén-Petersen på Hedvig Eleonora skola i Stockholms stad i sin utvecklingsartikel. 

Estetiska lärprocesser i ämnena SO och NO ger elever och lärare fler möjligheter till lärande och bedömning. Det visar förstelärarna Åsa Björnsdotter Scherrer, Åsa Bolin, speciallärare och förstelärare vid Stenmoskolan i Huddinge samt Cecilia Ferm Almqvist, professor vid Södertörns högskola, i sin utvecklingsartikel.

Fler nyanser och vidgade perspektiv. Det blev resultatet när eleverna fick skriva en brevväxling mellan huvudkaraktärerna i en läst roman. Det visar Helena Åström, lärare på Kunskapsgymnasiet i Malmö, i sin utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet svenska.

När bildsalens fysiska miljö förändrades ökade fokus på lärandet och klassrumsklimat blev lugnare. Det visar Myriam Biondi Molina i sin utvecklingsartikel.

Med aktionsforskningsmetoden GLL ökade elevernas intresse för både läsning och sitt eget lärande. Det visar Ann-Charlott Jubel i sin utvecklingsartikel.

För att nå resultat i ett utvecklingsarbete måste alla känna sig delaktiga, vilket kräver att det förankras i ett tidigt skede i hela verksamheten. Den slutsatsen drar Eva Klang i sin utvecklingsartikel.

Genom att bryta ned mål i läroplanen, och låta arbetet få ta tid, har både förskollärare och barnskötare fått fördjupad kunskap om vad målen innebär i praktiken. Det visar Marie Kniest i sin utvecklingsartikel.

En matris gör det enklare att planera fritidshemmets verksamhet utifrån elevgruppens behov. Det visar fyra fritidslärare på Vidingsjöskolan i Linköping i sin utvecklingsartikel.

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.