Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Hur kan man arbeta med läs- och skriftspråksutveckling för de yngsta barnen i förskolan? Förskollärarna Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson visar i sitt projekt hur viktigt det är att skapa en tillåtande miljö där även de allra yngsta barnen kan få utforska böcker på sitt sätt, när och hur de vill.

Vilka lärandestrategier utvecklar språket för barn med hörselnedsättning? Johanna Fredman, Emma Haddadi Ederyd samt fritidspedagog Johanna Melin på Alviksskolans hörselklasser fick syn på vad som verkligen fungerar.

Jessica Fredins utvecklingsartikel handlar om en skapande språkresa på en förskola i Nacka. Inspirerade av filmen Frost skapade barnen en ljudbok med bilder och sång – och en teaterföreställning.

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Att koppla skolämnen till aktuella samhällsfrågor ökar elevers kunskap och engagemang, visar Stina Ekmarks och Emma Söderholms artikel. I deras ämnesövergripande projekt fick en grupp elever åka till Grekland och dela ut förnödenheter till flyktingar, medan den andra delade ut mat till EU-migranter i Orminge.

Elever snappar inte med självklarhet upp slöjdens ämnesspråk. Och att kasta in digitala hjälpmedel, som att flippa klassrummet, hjälper inte, konstaterar språklärarna Laila Guvå och Maria Stevanovic.

Hur kan eleverna få syn på sitt eget lärande i slöjdämnet? I den här artikeln berättar Eva Pennegård och Eva Österberg Ramå om hur loggböcker och videoinspelade gruppsamtal blev verktyg för att synliggöra elevernas lärandeprocess.

Speed-dating visade sig vara en bra form för att få eleverna i moderna språk att utveckla sin kommunikation. Lärarna David Aguirre Alvarado och Cajsa Hansen på Myrsjöskolan i Nacka har sett sina elever bli mer självsäkra som målspråkstalare.