Frågan om intelligensmätningar har länge varit ett hett debatterat ämne, särskilt från slutet av 1960-talet och framåt. Diskussionen har bland annat handlat om vilka konsekvenser som mätningarna haft för olika grupper i samhället. I Thom Axelssons artikel analyserar han debatten om dessa mätningar.

Elever får sällan vara med och påverka hur den egna skol- eller fritidsmiljön utformas. Samtidigt har den fysiska miljön stor betydelse för lärandet. I sin artikel skriver Margareta Herrman och Lena Nilsson om hur dialogplanering för projektering av utemiljön vid en F-9-skola kan öka elevernas delaktighet.

Tack vare digitala medier har nya plattformar för det politiska samtalet uppstått. Erik Andersson skriver i sin artikel "The Political Voice of Young Citizens. Educational conditions for political conversation – school and social media" om var, när och hur den politiska diskussionen tar plats.

Johan Liljestrand analyserar i sin artikel ICCS-studiens användande av diskussioner om sociala och politiska frågor, och problematiserar frågan genom en kvalitativ analys av faktiska diskussioner i klassrummet.

Silvia Edling vill med denna artikel bidra till diskussionen om utbildningens roll för att bekämpa olika former av våld mot andra, som diskriminering, mobbning och förtryck.

I Maria Olsons artikel ges en kommentar till den internationella studien ICCS 2009 (the International Civic and Citizenship Education Study), som mäter 14-åringars medborgerliga kompetens.