Det visar Kristina Andersson i sin avhandling Lärare för förändring: att synliggöra och utmanaföreställningar om naturvetenskap och genus . Hon menar att lärare måste få syn på sina egnaföreställningar om genus för att undervisningen i NO ska bli jämställd.

Lärare har en negativ inställning till socialtjänsten och uppfattas ofta sakna kunskap omsocialsekreterares arbete något som påverkar samarbetet mellan yrkesgrupperna. Detkonstaterar Per Germundsson i avhandlingen Lärare, socialsekreterare och barn som farilla. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan . Han efterlyser också ettstrukturellt perspektiv i synen på barn som far illa.

Det konstaterar Lotta Brantefors i sin avhandling Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning , där hon har undersökt hur kulturella relationer skapas över tid.

Att utbilda elever i hållbar utveckling är ingen lätt uppgift. Även om målet är angeläget kan eleverna påverkas att handla utgående från andras mål utan att själva bygga upp egna åsikteroch förhållningssätt. Lili-Ann Wolff framhåller i sin avhandling "Nature and Sustainability: An Educational Study with Rousseau and Foucault" att hållbarhetsproblematiken kräver en pedagogiksom utgår från etiska perspektiv.

Innehållet i ämnet livskunskap kan vara i princip vad som helst och ett stort ansvar ligger hos den enskilde läraren att tolka värdegrunden. Det konstaterar Camilla Löf i avhandlingen Med livet på schemat. Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen .

Elevers demokratierfarenhet i skolan försämras med en hög andel män. Det konstaterar Johanna Jormfeldt i sin avhandling Skoldemokratins fördolda jämställdhetsproblem: Eleverfarenheter i en könssegregerad gymnasieskola .

De yngsta barnen i förskolan är sociala personer som tar initiativ och är duktiga på attkommunicera. Det slår Ingrid Engdahl fast i sin avhandling. – Mina resultat visar att även de yngsta barnen har stor social kompetens och bör mötas med respekt som personer i förskolan, säger hon.

Lärarna i sydafrikanska skolor saknar fortbildning när det gäller demokrati och elevinflytande. Det ledet till brister i undervisningen och kan på sikt försvåra demokratiseringen i samhället.Det konstaterar Getahun Abraham i avhandlingen Education for Democracy? Life Orientation: Lessons on Leadership Qualities and Voting in South African Comprehensive Schools .

Skolans uppdrag är att skola eleverna i såväl ämneskunskaper som i demokrati. I sin avhandling Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning lyfter Barbro Gustafsson fram hur man kan arbeta med demokratiuppdraget i skolans naturvetenskapliga ämnen.

Att arbeta med värdegrundsfrågor i skolan är ett komplext uppdrag som kan inbegripa elevens helaidentitet. I avhandlingen Emotioner och värdegrundsarbete: Om lärare, fostran och elever i enmångkulturell skola, undersöker David Lifmark hur sju lärare arbetat med elevers värderingar.

Undervisning om Förintelsen börjar och slutar ofta med det som hände judar, homosexuella ochromer i nazisternas koncentrations- och utrotningsläger. När lärare inte tar upp och belyser stegenmot Förintelsen utan fokuserar på slutet blir det svårt för eleverna att förstå. Det visar Ylva Wibaeusi sin avhandling Att undervisa om det ofattbara: En ämnesdidaktisk studie om kunskapsområdetFörintelsen i skolans historieundervisning .

Om vi är tvärsäkra på vad religion och demokrati är och om allt måste motiveras rationellt, då blir det svårt för religion och demokrati att mötas i skolan Det skriver Lovisa Bergdahl i sin avhandling "Seeing Otherwise: Renegotiating Religion and Democracy as Questions for Education"