När lärare med utländsk bakgrund berättar om sitt möte med svensk skola är bilden komplex. Deras tidigare erfarenhet efterfrågas sällan, och det tar tid för dem att skapa legitimitet. Om detta skriver Monica Sandlund i sin avhandling, Lärare med utländsk bakgrund: sju yrkeslivsberättelser om möten med nya skolsammanhang.

Rektorer har en komplex arbetsvardag och relativt få gemensamma normer att förhålla sig till. De har dessutom förvånansvärt lite professionellt utbyte med andra kollegor. I sin avhandling, Rektorer bör och rektorer gör, redovisar Ulf Leo ett normbegrepp som ger rektorerna möjlighet att få syn på relationen mellan vad de bör göra, och hur de faktiskt handlar.

Barn är skickliga när det gäller att kommunicera komplexa frågor kring värdegrunden, både på en verbal och icke-verbal nivå. Det konstaterar Bodil Halvars-Franzén i sin avhandling, Barn och etik etiska möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklasser.

Skolors sociala struktur påverkar graden av mobbning. Låg delaktighet bland eleverna ger mer mobbning och även sämre betyg. Det har Björn Ahlström kommit fram till i sin avhandling Bullying and social objectives: A study of prerequisites for success in Swedish schools .

Ungdomar måste alltid förhålla sig till de människor de möter, och till deras situation. Silvia Edling ifrågasätter bilden av att ungdomar blir bättre på att främja andra människors välbefinnande genom kunskap. Hon visar hur deras motvilja för till exempel svaghet inte försvinner, utan är något som ständigt kräver bearbetning.

Barn i förskolan tar ansvar för andra barns delaktighet i lek, de visar respekt för andras intressen och de visar omsorg om andras välbefinnande. Rauni Karlsson har i sin avhandling tittat på hur barn gestaltar demokratiska värden i förskolan.

Det finns en felaktig syn på muslimskt profilerade skolor som isolerande och indoktrinerande, menar Åsa Brattlund. Hon har studerat hur några muslimskt profilerade grundskolor i Sverige och England hanterar mötet mellan muslimska värderingar och den nationella läroplanens värderingar.

I ett samhälle som fokuserar på problem måste vi lära eleverna att se det positiva som händer omkring dem. Vi måste också hjälpa dem att se sina egna styrkor, skriver Ulrika Bergmark i sin avhandling.

Vad är det som gör att vissa ungdomar engagerar sig, både genom livsstilsval och genom att påverka samhällsförändringen? Ellen Almers har i sin avhandling intervjuat tre ungdomar och fått en bild av varför de har utvecklat en handlingskompetens för hållbar utveckling.

Victoria C Wahlgren började forska för att få veta vad hon själv skulle göra som genuspedagog. Hon kom fram till att genuspedagogerna vet vad som behövs men att de får väldigt lite utrymme i skolan.

Lärare måste arbeta mer aktivt med att förebygga ungdomars negativa kroppsuppfattning, tycker Carolina Lunde. I sin avhandling har hon följt ungdomar mellan 10 och 13 år, en ålder när många börjar bli väldigt kritiska mot sitt utseende.